Först asylsökande – sen pensionärer
De tidigare varianterna av Sabos så kallade kombohus har hyllats för att de pressar byggkostnaderna för nyproducerade hyreshus. Med kombohus duo tar allmännyttans branschorganisation till en ny metod för att första spadtaget ska tas för projekt som annars inte skulle bli av: Husen ska under de första sex åren hyras ut till Migrationsverket som asylboende. Förutom ordinarie hyra ska Migrationsverket under dessa sex år betala kostnaden för en högre avskrivningstakt ner till husets marknadsvärde. På många håll i landet är byggkostnaden högre än vad det färdiga huset är värt. Därför stannar somliga byggprojekt i en omöjlig excelekvation. När de sex åren har gått ska lägenheterna bli trygghetsbostäder för äldre – då med lägre hyra än vad som annars vore möjligt.
– Ambitionen är att allmännyttan bygger 1 000 sådana här lägenheter per år, vilket innebär att 5 000 asylsökande får plats. Det är en liten del av alla som söker sig till vårt land, men förhoppningsvis kan det göra att Migrationsverket kan tacka nej till de sämsta alternativen som finns i dag, säger Petter Jurdell, chef på Sabos avdelning för fastighetsutveckling.
Målet är ändå att hyran för Migrationsverket ska bli lägre än vad myndigheten betalar för boende med lägre standard och sämre geografiskt läge än i dag. Att läget är bra med närhet till butiker, hälso- och sjukvård och kommunikationer är viktigt för att bostäderna ska bli attraktiva som trygghetsbostäder. Lägenheterna är på mellan ett och tre rum. Det är skånska byggbolaget JSB som tagit fram typhuset.
De krav och önskemål som finns på asylboenden och trygghetsbostäder är ofta likvärdiga. Exempelvis vad gäller brandskydd och att det finns en gemensamhetslokal.
Allmännyttiga Gavlegårdarna i samarbete med Gävle kommun är tänkt att bli först ut i ett pilotprojekt. Huset innehållande 25 lägenheter hade kunnat stå klart 2017 och ligga i Sätra eller Bomhus i befintliga bostadsområden, men Migrationsverket har ännu inte kunnat sätta ner foten. Det var tänkt att samtidigt validera de asylsökandes utbildning och försöka matcha det med vilka yrkesgrupper det råder brist på i kommunen.
– Får vi inget avtal med Migrationsverket så bygger vi vanliga bostäder i stället eftersom det är lättare att få ekonomi i sådana projekt. Men vi skulle gärna bygga trygghetsbostäder för det behövs, säger Cathrine Holgersson, vd på Gavlegårdarna.