Gropen fylls inte igen
LKAB har lämnat in en ansökan till mark- och miljödomstolen om att få deponera gråberg på Tingvallskulle. Att fortsätta tippa gråberg i Gropen i Malmberget för att fylla igen det stora hål som delar samhället mitt itu bedöms som för riskabelt. Får bolaget rätt att byta deponeringsplats innebär det att Gropen förblir en grop.
Tanken med att fylla igen gropen var att återskapa området och göra spåren efter gruvbrytningen så oansenliga som möjligt. En grön buffertzon skulle skapas med växter och träd. Detta för att ge Malmbergsborna en bättre boendemiljö utan känslan av att bo dörr i dörr med ett gigantiskt gruvhål.
Men det har inte riktigt gått som LKAB planerat. På grund av sättningar och ras har Gropen i stället blivit större och större och för en tid sedan stoppades all tippning av gråberg på grund av säkerhetsskäl. David Berggård på Länsstyrelsens miljöenhet håller med om att riskerna är för stora.
– Ja, vi håller med LKAB på den punkten, men samtidigt tycker vi inte att det är en lämplig boende- och livsmiljö för de som bor i anslutning till gropen. Gropen är väsentligt större nu, den kommer att finnas kvar och så småningom bli ännu större, säger Berggård.
Att LKAB nu väljer att gå ifrån planen på att fylla igen gropen leder till att utflyttningen av Malmberget blir ännu angelägnare anser David Berggård. Länsstyrelsen har krävt att LKAB tar fram en avvecklingsplan. LKAB har motsatt sig en sådan plan med hänvisning till att det finns en överenskommelse med kommunen om hur framtiden ska se ut i Malmberget.
– Det är bra att överenskommelsen finns, men den reglerar till exempel inte ersättningskrav och åtgärder. En avvecklingsplan ska vara väl utarbetad och genomtänkt. Vi måste kunna tillförsäkra att de boende i Malmberget får en dräglig boendemiljö. Det kan man inte avtala bort, menar Berggård.
Frågan om en avvecklingsplan för Malmberget ska nu avgöras i mark- och miljödomstolen, men innan dess finns det en rad frågor som fortfarande inte besvarats och där parterna väntar på utredningar som väntas bli klara till årsskiftet.
Det handlar bland annat om huruvida det är möjligt att tidigarelägga sprängningarna i gruvan för att Malmbergsborna inte ska vakna av skakningar mitt i natten, samt att klargöra frågan: Hur mycket kan ett hus skaka?
– Hänsyn måste tas både till hur människor upplever skakningarna och till hur mycket ett hus egentligen klarar av, säger Berggård.
Läs mer:
1971 släpper taket ovanför Kaptenslagret till följd av gruvbrytningen och Gropen bildas. Den delar Malmbergets samhälle mitt itu.
Kaptensgropen, eller Gropen som den kallas, växer med varje år och mäter i dag en kilometer i omkrets och är cirka 250 meter djup.
Mängder av villor, hyreshus och andra fastigheter har flyttats eller rivits. 1974 flyttades Malmbergets kyrka till sin nuvarande plats. Några år senare, 1979, sprängdes Samrealskolan bort.
2001 börjar LKAB fylla igen Gropen med gråberg men avbryter arbetet 2009 på grund av rasrisk. Fyllningsarbetet har inte återupptagits.
1970 och 1980 hade Malmberget drygt 10000 invånare, i dag finns bara hälften kvar det vill säga drygt 5000.
Inom de närmsta 20 åren kommer 1300 lägenheter och 600 villor att rivas.
