Annons

Bostadssegregationen ökar inte

Nyheter Bostadssegregationen har inte ökat de senaste åren. Men risken är stor att den förvärras om det inte blir lättare för nyanlända att få jobb, enligt en ny ESO-rapport.

ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi på Finansdepartementet har tagit fram en analys av den etniska bostadssegregationen i landets tio största kommuner.

Rapporten visar att jämfört med svenskfödda har de utrikes födda betydligt större andel utrikes födda grannar. Andelen har också ökat under 2000-talet. 

Läs ocksåVar du bor avgör om du idrottar: ”Krävs sex gånger så mycket i utsatta områden”Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande, och Sam Sejdi, Sjöbo i Borås.

Men det innebär inte att bostadssegregationen har ökat. Andelen utrikes födda har ökat totalt i dessa kommunerna  och alla har fått fler utrikesfödda grannar. Det innebär att segregationen i stort sett oförändrad, enligt rapporten.

Däremot är risken stor att den förvärras framöver.

– Vi står inför en ganska extrem situation, jämfört med tidigare, med tanke på antalet nyanlända. De åtgärder man har satt in tidigare för att minska segregationen har inte lyckats. Därför behövs nya åtgärder både på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden, säger docent Lina Aldén, som tillsammans med professor Mats Hammarstedt från Linnéuniversitetet har skrivit rapporten för ESO.

Annons
Läs ocksåHär jobbar lokalbefolkningen stenhårt för att undvika polisens lista: ”Idrott kan vända trenden”Mattias Gabro från idrottsföreningen GIF Borås hjälper Sam Sejdi och Jac Backelin att spänna upp pingisnätet i Sjöbohallen.

På bostadsmarknaden har man nu ett gyllene tillfälle, menar de.

– Det krävs mycket nybyggnation så nu finns ett tillfälle att genomföra en social blandningspolitik där man blandar olika upplåtelseformer. Det är svårare att skapa socioekonomiskt varierade områden i befintliga bostadsområden. Men nu har man möjlighet att tänka lite nytt så att det blir en mix.

Man måste också intensifiera arbetet mot bostadsdiskriminering, även om det är processer som tar lång tid, säger Lina Aldén.

Läs ocksåForskaren om bilden av Gottsunda: "Viktigt med flera olika slags berättelser"Halvkroppsporträtt på Karin Backvall, forskare, som står intill en bokhylla på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Karin Backvall har forskat om stigmatisering med utgångspunkt i mediebilden av stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

– Studier visar att även personer som har en stark position på arbetsmarknaden och borde kunna vara stabila hyresgäster, diskrimineras när de söker bostad om de har arabiskklingande namn. Då hindras man att få boende i attraktivare områden. Men här handlar det om ett långsiktigt arbete för att förändra attityder.

ESO-rapporten visar att bostadssegregationen också har klara samband med arbetsinkomsterna – de som bor bland många utrikesfödda har sällan höga inkomster. Och motsatt: höginkomsttagare har få utrikesfödda grannar. 

Annons

Därför är det centralt med åtgärder för att nyalända ska kunna få jobb snabbare – och därmed ha möjlighet att välja var de vill bo – enligt ESO-rapporten. Ett förslag är att sänka trösklarna för inträde på arbetsmarknaden.

– För de som kommer nu, där en betydande del har låga kvalifikationer, behövs dels nya typer av jobb och i en övergångsperiod sänkta ingångslöner. Men man kan inte sänka för mycket för man måste också ha råd att betala hyran, säger Lina Aldén.

Läs också Tanums Bostäders försäljningsplaner läggs på is I Växthuskafét frodas både blommor och integration

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.