Boverket: Bruksvärdet skälet till bostadsbrist

För låga hyror i attraktiva områden. Det är huvudskälet till dagens bostadsbrist – och boven i dramat är bruksvärdessystemet.

Den slutsatsen fattar Boverket i en dagsfärsk rapport.

Läs ocksåHyresgäster hos AB-hem reagerar över slarviga renoveringar – riskerar samtidigt höjda hyror

Enligt myndigheten är de låga hyrorna för lägenheter i bra läge skälet till att byggandet av nya bostäder går alltför trögt, samtidigt som befintliga hyresgäster stannar kvar i eftertraktade lägenheter trots att de inte använder dem fullt ut.

Dagens bruksvärdessystem, där hyran bestäms genom förhandling mellan fastighetsägare och Hyresgästföreningen, orsakar enligt Boverket att hyrorna hålls på omotiverat låga nivåer i storstäderna – till en årlig kostnad av 10 miljarder kronor. Merparten av kostnaderna beror på att nuvarande beståndet inte utnyttjas tillräckligt effektivt.

En fri marknad, där hyrorna bestäms efter betalningsvilja, skulle enligt Boverkets analys bidra till 40 000 nya hyreslägenheter, varav cirka 27 000 i Stockholms kommun.

Läs ocksåHyreshöjningen i juli var inte nog – nu krävs hyresgästerna på flera tusen kronor mer i månaden

Om man anpassade hyrorna till efterfrågan skulle hyrespåslaget i Stockholms kommun bli cirka 68 procent, beräknar Boverket. Samma siffra för Göteborg och Malmö är 25 respektive 7 procent, (se tabell här till höger.

Hyresgästföreningen ställer sig minst sagt kritiska till rapporten. Förbundsordförande Barbro Engman avfärdar den som ett ”verklighetsfrånvänt, matematiskt experiment”.

– Till att börja med förutsätter man en gigantisk folkomflyttning. In ska de som kan betala maxhyra och ut ska de som inte har pengar. Det skulle dessutom krävas enorma summor att hitta någonstans att bo åt de utflyttade. Och var ska de bo?

Läs ocksåWillhem vill höja grundhyran för rabatterade studentlägenheter – "Cyniskt", anser Hyresgästföreningen

I dagsläget finns inget exempel på jordklotet där man lyckats införa marknadshyror och samtidigt löst bostadsbristen, fortsätter hon.

– Alla länder med ett sådant system har en subventionerad hyressektor. Vad skulle ett sådant kosta?

Själva hyresnivåerna har heller inte någon avgörande effekt för bostadsbyggandet, hävdar Barbro Engman.

– Experimentet bygger på idén att om man bara tog ut marknadshyror så börjar fastighetsägare direkt att bygga bostäder där det behövs. Så fungerar det inte. Markpriser, byggmaterial och skatter blir inte lägre för att hyresgäster får betala mer hyra.

Att makthavare låtit bruksvärdessystemet leva i snart 50 år beror på att det i längden gagnar både fastighetsägare, konsumenter och samhället, hävdar hon.

– Det har visat sig palla med hög- och lågkonjunkturer, skatteomläggningar och finanskriser. Därför att det är ett flexibelt, ej reglerat, system som fångar upp förändringar i samhället.

Reinhold Lennebo, vd för branschorganisationen Fastighetsägarna, är betydligt mer nöjd över rapporten.

– Det vore mycket anmärkningsvärt om regering och opposition fortsätter förneka att det svenska hyressättningssystemet bidrar till de stora problem som idag präglar bostadsmarknaden när Boverket som ansvarig myndighet konstaterar att det förhåller sig precis tvärtom.

När Hem & Hyra under eftermiddagen får tag på Bo Söderberg, chef för analysavdelningen på Boverket, står han fast vid rapportens slutsatser.

– Enligt våra beräkningar med den här vedertagna analysmetoden bidrar bruksvärdessystemet till bostadsbristen. Men vi har varit tydliga med att vi enbart tittat på effektivitetsaspekten, inte ur ett rättvise- eller fördelningsperspektiv. Det finns säkert även argument för bruksvärdessystemet.

Ni säger att bruksvärdessystemet kostar pengar – skulle det inte också bli dyrt att gå över till ett nytt hyressättningssystem?

 – Det har vi inte alls tittat på, och det skulle i så fall absolut behöva utredas. Men det är rimligt att en omläggning till marknadshyra skulle ta tid och kosta pengar.

På vems uppdrag har ni gjort rapporten?

– Boverket har ett brett verksamhetsområde. De flesta rapporter har sitt ursprung i ett uppdrag från regeringen men vi har även i uppgift att göra egna analyser där vi själva väljer område. Det här är ett sådant fall.

Läs Barbro Engmans blogginlägg om Boverkets rapport här.
Läs hela Boverkets rapport här.