Boverket föreslår ”social housing”
Boverket lämnade i dag över rapporten ”Boendesituationen för nyanlända” till regeringen. Den visar hur trångboddhet, svarthandel, sociala problem och integrationsproblem har följt i spåren av en allt mer utbredd bostadsbrist.
När nu flyktingmottagningen ökar kraftigt behövs nya, radikala åtgärder, enligt Boverket. Ett förslag är att snabbt skapa en modell där staten ser till att det byggs bostäder speciellt för hushåll och grupper som har de lägsta inkomstnivåerna. Alltså en typ av ”social housing”, som finns i de flesta andra länder.
– Vi ser en utveckling där nyanlända flyktingar hamnar i väldigt utsatta områden där trångboddeheten är mycket svår och möjligheten till etablering är liten. Det förstärker bara den exkludering som finns och om dessa områden inte avlastas på något sätt kan det bli en livsfarlig utveckling, säger rapportförfattaren Micael Nilsson, expert på Boverket.
Den statliga myndigheten har aldrig förut föreslagit särskilda bostäder till låginkomsttagare, utan liksom de flesta i landet förespråkat att man ska bygga ”bostäder för alla”.
– Det är första gången vi frångår den principen, men läget är så allvarligt nu att diskussionen om att vi inte ska ha selektiva bostadslösningar är lite överspelad.
Hur modellen kan se ut går Boverket inte närmare in på. Det skulle kunna handla om statliga subventioner till dem som bygger eller att exempelvis Statens fastighetsverk står för bostadsbyggandet.
Att bygga områden bara för låginkomsttagare – och där många nyanlända flyktingar kommer att hamna – är det verkligen önskvärt, är det värt priset?
– Vad är priset om vi inte gör det? Om vi inte tillför bostäder hur ska vi då klara utvecklingen i de områden som redan nu är så belastade att det är på väg att skapas parallellsamhällen? De måste avlastas genom att det byggs mycket mer, säger Micael Nilsson
Ett annat av Boverkets förslag är att ändra lagen från 1994 som ger asylsökande rätt att bosätta sig var de vill. Den har inneburit att några kommuner har fått ta emot oproportionerligt många asylsökande, som bor hos släkt och bekanta.
– I de mest utsatta områdena är det redan mycket trångbott och handeln med svarta kontrakt är utbredd. De som redan bor där får också svårare att etablera sig om det flyttar in ännu fler asylsökande. Därför måste rätten att flytta till dessa områden begränsas, säger Micael Nilsson.
Däremot kan det vara en fördel att asylsökande kan flytta till släkt och vänner i mindre utsatta områden och att man kan välja bostadsort själv när man har fått uppehållstillstånd, enligt utredaren.
Boverkets tredje förslag går också på tvärs mot tidigare ståndpunkter. Efter att länge ha rekommenderat att de kommunala bostadsbolagen använder sig av strikta tidsköer när de fördelar lediga lägenheter, föreslår nu Boverket att man tillfälligt antar andra förmedlingsprinciper eller använder sig mer av förturer.
– Rigida, raka bostadsköer gör att allmännyttan tappar kontrollen över sina lägenheter. En trångbodd fyrabarnsfamilj med kort kötid kan inte få större lägenhet om alla lägenheter obönhörligen ska in i kösystemet, till exempel. Därför rekommenderar vi kommunpolitikerna att se över förmedlingsprinciperna och kanske temporärt sätta dem ur spel.
Rapporten och förslagen bygger på analyser av var asylsökande och nyanlända bosätter sig, var trångboddheten är värst och hur den långsiktiga etableringen fungerar. Även svarthandeln med kontrakt, som Hem & Hyra har skrivit om, har granskats.
Statssekreterare från justitie-, arbetsmarknads- och näringsdepartementet tog emot Boverkets rapport och kommer att titta vidare på förslagen.
