Desperat jakt på flyktingbostäder
Sedan 1 mars gäller bosättningslagen. Den innebär att nästan alla kommuner måste ta emot ett visst antal flyktingar som har fått uppehållstillstånd och behöver flytta från ett asylboende.
Genom en tvingande lag ska de nya svenskarna snabbare komma i gång med språkstudier och etablering och få en vanlig bostad.
Men det där med vanlig bostad har inte varit så lätt.
Totalt är det 21 702 personer som ska flyttas till olika kommuner i år.
När mindre än tre månader återstod hade bara 45 procent av dem fått plats.
Endast var sjätte kommun hade tagit emot så många som de ska och i en enkät som tidningen Dagens Samhälle har gjort säger 20 procent att de inte kommer att klara av sin kvot.
– Vi kan förstå att det är svårt på vissa håll, men det är ingen förhandlingsfråga, de är skyldiga att ta emot så många de ska enligt bosättningslagen, säger Mahad Malingur, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen.
Hur många det är beror på kommunens invånarantal och hur många asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd som redan bor där. Man har också vägt in hur arbetsmarknaden ser ut, men inte bostadsmarknaden.
De kommuner som tidigare har tagit emot få flyktingar – ofta med hänvisning till bostadsbristen – har alltså fått förhållandevis många att ta emot nu.
Hem & Hyra har frågat alla kommuner hur de löser bostadsfrågan.
•Det vanligaste svaret är att man hyr lägenheter som sedan hyrs ut i andra hand till flyktingarna.
•Näst vanligast är att de får förtur till förstahandskontrakt i det kommunala bostadsbolaget.
•Var tredje kommun går också ut till privatpersoner och ber dem hyra ut rum, stugor eller liknande.
Det är också vanligt att kommunala lokaler, kontor, utdömda äldreboenden eller tomma gruppbostäder görs om till genomgångsbostäder med tillfälliga kontrakt.
En del kommuner tar till mer eller mindre panikartade nödlösningar. Använder campingplatser, vandrarhem, husvagnar eller till och med asylanläggningar, som kunnat stängas sedan antalet asylsökande störtdykt.
Det blir dyrt och dåligt. Långt ifrån bosättningslagens intention att flyktingarna ska få permanenta bostäder i sin nya hemkommun.
Men alternativet – att vänta på ett asylboende – är kanske sämre ändå för den som har fått uppehållstånd och vill starta sitt liv i Sverige.
Nu är det ändå vad som händer.
För visserligen är bosättningslagen tvingande för kommunerna, men det finns inget straff för dem som inte klarar sin kvot.
När en kommun meddelar att den inte kan ta emot fler blir de personer som skulle flytta dit kvar i Migrationsverkets anläggningar.
– Om vi skickade i väg dem ändå skulle de personerna hamna i en knepig sits, säger Sophia Öhvall Lindberg, presstalesperson på Migrationsverket.
På arbetsmarknadsdepartementet diskuterar man hur problemet ska hanteras men ännu är inget klart.
