Dyrare att hyra i andra hand
I februari för två år sedan trädde en ny lag om uthyrning av privatbostad i kraft, på initiativ av Alliansregeringen. Den innebar att det blev möjligt att hyra ut en bostadsrätt eller villa till en högre månatlig kostnad, genom att man räknade in bostadens marknadsvärde och driftskostnader. Samtidigt höjdes schablonavdraget från 21 000 kronor till 40 000 kronor – vilket kort och gott innebar att man hade rätt till högre skattefria hyresintäkter än tidigare.
Året efter ändrades även bostadsrättslagen till att en innehavare inte längre behövde ”beaktningsvärda skäl” utan endast ”skäl” för att få tillstånd från sin förening att hyra ut i andra hand. I praktiken innebar ändringen att bostadsrättsföreningar fick svårt att neka en av sina medlemmar att hyra ut.
Nu har Boverket studerat vad lagändringarna fått för påverkan på andrahandsmarknaden.
Till att börja med konstaterar myndigheten att andrahandshyrorna har ökat i en snabbare takt sedan regeländringarna infördes.
Totalt sett är andrahandshyran för en bostadsrätt högre än för en hyresrätt. Mer förvånande är att det inte blivit dyrare att hyra en bostadsrätt sedan lagändringen.
I snitt har andrahandshyran för en bostadsrätt ökat med 12 procent sedan 2013, medan andrahandshyran för hyresrätter ökat med 13 procent. Totalt de senaste sex åren har ökningen av andrahandshyran varit 43 respektive 40 procent.
Boverkets slutsats är därmed att den genomsnittlige bostadsrättsinnehavare som hyr ut valt att sätta en lägre hyra än den högsta tillåtna.
Att hyran för samtliga lägenhetstyper utvecklats i stort sett likadant tyder på att det är andra faktorer än lagändringen som drivit hyrorna uppåt, skriver myndigheten.
Sedan 2011 har utbudet av andrahandsboende ökat en aning. Ökningen drivs uteslutande av ett större antal bostadsrätter i Stockholmsområdet.