Lika trångbott som i Ungern

Var man bor har stor betydelse för hur man klarar sig i skolan, arbetslivet och på bostadsmarknaden. Före detta LO-ekonomen Jan Edling har med hjälp av statistik från SCB:s integrationsdatabas sorterat ut 38 utsatta förorter som präglas av trångboddhet, arbetslöshet och dåliga skolresultat.  

Studien visar tydligt vad som händer när integrationen misslyckas.

Läs ocksåSnackkafét knyter samman grannarna - "Språket är nyckeln till allt"

38 procent av invånarna i de 38 mest utsatta förorterna går sysslolösa utan varken jobb eller studier – att jämföra med totalt 16 procent i landet som stort.

 Samtidigt har 73 procent av invånarna i de undersökta förorterna utländsk bakgrund.

 Jan Edling beskriver i sin studie att problemen bottnar i att Sveriges politik de senaste decennierna kommit att handla om medelklassens behov, och att de utsatta förorterna lämnats vind för våg.

Läs ocksåDyra renoveringar plågar allt fler – en av fem hyresgäster tvingas flytta: ”Allt billigt bortrenoverat"

– Man stoppar in dem på ställen där man inte ser och träffar dem till vardags. Faran är att dessa människor aldrig kommer in i arbete och att en stor grupp blir beroende av försörjningsstöd, säger han till Hem & Hyra.

Hälften av de utsatta förorterna ligger inom Stockholms län. Allra värst ser det ut i området Herrgården, som är en del av stadsdelen Rosengård i Malmö. Där har 96 procent av de boende utländsk bakgrund. Endast 15 procent har jobb. 

Ett totalt slöseri av resurser i ett land där födelsetalen sjunker och medelåldern stiger.

Läs ocksåNya byggregler kan ge farliga lägenheter: "Barn kommer att dö"

– Vi har inte råd att skapa en grupp människor som bara ska försörjas. Det här är individer i arbetsverksam ålder som vi måste ta vara på.

En bidragande orsak till snedfördelningen är att nyanlända till stor del bosätter sig i miljonprogrammets förorter medan de som har möjlighet väljer att flytta ut. Det skapar ett överflöd av barn- och tonårsfamiljer, vilket i sin tur späder på trångboddheten, berättar Jan Edling.

– Det är dessa som har varit lediga. Det finns en dold diskriminering hos hyresvärdarna, som i viss mån väljer vilka hyresgäster de vill ha. Man har inte brytt sig om att integrera människor.

 I vilket land man är född spelar stor roll för hur trångt man bor. Av gruppen svenskar födda inom landets gränser bor drygt var tionde trångt, att jämföra med 21 procent bland invandrare som fötts inom Europa.

Är man född i en annan världsdel minskar kvaliteten på boende ännu mer. I dag bor nästan varannan person som är född utanför Europa för trångt. Det är i nivå med länder som Ungern och Polen. 

Även bostadens skick skiljer sig markant mellan de 38 förorterna och övriga samhället. Majoriteten av de utsatta områdena tillhör det gamla miljonprogrammet, med hus byggda på 60- och 70-talet. En stor del av lägenheterna är i skriande behov av renovering, något som försvåras av att hyresgästerna inte har råd med hyreshöjningarna som skulle följa.

Nyckeln är att sätta press på politikerna att införa energibesparande åtgärder i samband med upprustningen, säger Jan Edling. 

– Husen är gamla och läcker en massa energi. Det finns massor av pengar att tjäna på att göra husen energieffektiva, pengar som kan användas som delfinansiering till upprustningen.

Jan Edling har hjälpt politikerna på traven med att ta fram ett index över hur väl integrationen lyckats i olika delar av landet, fördelat på kategorier som bakgrund, arbetslöshet och gymnasiebehörighet.

Rikssnittet är 100, och ju högre över gränsen området hamnar, desto sämre är integrationen. Som exempel har Herrgården i Malmö i snitt 321 poäng.

– På många håll befinner vi oss långt ifrån snittet. Vi behöver en förändring på samtliga plan och vara en nagel i ögat på politikerna, så att de verkligen gör något.