Nya bullerregler väcker förhoppningar – och oro
Den nya förordningen, som träder i kraft den 1 juni, betyder bland annat att man tillåter en högre ljudnivå – 60 decibel i stället för 55 – vid fasader till mindre lägenheter upp till 35 kvadratmeter. Dessutom försvinner kravet på en tyst sida hos dessa lägenheter.
Förändrade och förenklade bullerkrav har länge varit på agendan. Ett förslag från alliansregeringen, som tidigare varit ute på remiss, var att höja gränsen för små lägenheter till 65 decibel. Men den rödgröna regeringen har alltså valt en mellanväg.
Enligt bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) har man gjort bedömningen att 65 decibel vore en alltför hög ljudnivå.
– Vi har nu fått en ny, väl avvägd, bullerförordning på plats som möjliggör byggandet av fler små lägenheter för unga och studenter och som samtidigt ger ett bra skydd för miljön och människors hälsa, säger han.
Störd av buller? Läs vad som gäller – och vart du vänder dig för att få hjälp.
Hur många nya lägenheter den nya bullerförordningen i sig ger möjlighet till finns det inga beräkningar på. Men regeringen hävdar att den här åtgärden tillsammans med aviserade byggstimulanser, främst det nya investeringsstödet för hyresrätter på 3,2 miljarder om året, ska ge cirka 15 000 nya hyresrätter per år.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har länge framhållit att bullerreglerna försvårar planerande av nya bostäder. Man välkomnar höjningen av den tillåtna ljudnivån.
– Det är rimligt eftersom det går att bygga bostäder med tyst inomhusmiljö även om det bullrar på utsidan. I det ursprungliga förslaget till förordning var dock nivån 65 decibel (dBA), vilket SKL välkomnade. Vi ska nu analysera närmare vilka konsekvenser regeringens beslutade nivå får, säger SKL:s ordförande Lena Micko i en kommentar.
Men Hyresgästföreningen anser att regeringen har haft för bråttom. Redan nu byggs det i stor utsträckning i bullerutsatta storstadsområden – och det finns inga klara belägg för att dagens bullerregler verkligen leder till lägre byggande, säger Karin Lindeberg, utredare vid Hyresgästföreningens boendeenhet.
– Däremot finns det forskning som slår fast att höga ljudnivåer leder till hälsoproblem för de boende. Eftersom den här förändringen omedelbart påverkar människors välmående borde frågan utredas noga innan några beslut tas.
Hon poängterar samtidigt att Hyresgästföreningen absolut inte är motståndare till att det byggs – tvärtom.
– Vi har 280 000 unga vuxna som står utanför bostadsmarknaden, dem måste vi förstås ta hänsyn till. Men är det rimligt att de här personerna på sikt ska behöva bo i sämre bostäder? Det är en fråga man kan ställa sig.
