Så renliga är landets hyresgäster

Hanan Karrouk ser ut som vilken ung kvinna som helst, i vårdad klädsel och ett medvetet yttre.

Och inte luktar hon annorlunda heller.

Läs ocksåSå kan du ta strid för ditt badkar – om det riskerar att kastas i renoveringen

Få skulle därför ana att just denna stockholmare inte duschar mer än var fjärde dag. Och då oftast utan schampo eller tvål.

– Det låter ju äckligt men huden och håret mår jättebra. När jag duschade oftare blev det fett snabbt. Och nej, man luktar inte illa bara för att man skippar att duscha varje dag, säger hon.

Bakom beslutet står ett intresse för hälso- och miljöfrågor. Hanan hade hört att svenskarnas duschvanor sliter på såväl kropp som natur. Hon tänkte på sina tre barn och på kommande generationer som ska ärva jorden efter oss.

Läs ocksåBadkar kastas ut vid renoveringar – för Jenny är dusch otänkbart: ”Vet inte vad jag ska ta mig till”

De allra flesta svenskar har dock betydligt strängare renlighetsvanor.

Mer än 50 procent duschar eller badar minst en gång varje dag, visar en undersökning utförd av opinionsinstitutet Skop på Hem & Hyras begäran.

Allra flitigast är åldersgruppen 30 till 44 år, där rungande 70 procent tvättar kroppen dagligen.

Läs ocksåVärden går i konkurs - kan bli hyresgästernas vinstlott

Bland hyresgäster som är 70 år eller äldre tar sig mindre än var fjärde person en daglig dusch – och drygt var tionde väntar i en vecka eller mer mellan omgångarna.

Par som bor tillsammans nyttjar duschen och badkaret något mer frekvent än ensamboende.

För den moderna människan handlar god hygien väldigt lite om att undvika sjukdomar. I stället är rätt äckelgräns ett tecken på civilisation – att man lärt sig att disciplinera kroppen och dölja alla dess naturliga dofter, berättar idéhistorikern Karin Johannisson.

– Att inte lukta över huvud taget har blivit en del av den moderna människans relation till sin kropp. Den ska vara en slät, luktfri, kontrollerad yta.

Långt tillbaka i tiden har man snarare sett på smuts som en skyddande hinna som gärna fick sitta kvar.

Men i och med medelklassens framväxt minskade den breda massans exponering för lukt – och gränsvärdena för vad som var äckligt försköts därefter.

– Att avlägsna sig från smuts och doft har varit ett av kraven på medelklassmänniskan för att ta sig fram. Ett sätt att särskilja sig från de lägre klasserna, säger Karin Johannisson.

I takt med att var mans hem utrustats med dusch och bad har kraven för vad som anses ”fräscht” skärpts.

Men att duscha onödigt ofta kan vara direkt skadligt, berättar Harry Beitner, överläkare vid hudkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

– Personer som har torr hud kan faktiskt duscha sig till klåda och eksem. Särskilt under vinterhalvåret, när luften är torrare.

Ett generellt råd från hudläkare är att inte duscha mer än tre till fyra gånger i veckan.

Den som på grund av ett aktivt liv känner sig tvungen att vattenbegjuta kroppen oftare kan ofta undkomma problem genom att smörja in sig med en mjukgörande kräm efter duschen, inflikar Harry Beitner.

– Men att duscha mer än en gång per dag under vintern leder för de flesta förr eller senare till någon form av problem. Har man fått eksem bör man minska till två duschar i veckan.

Personer över 60 år ska vara lite extra försiktiga med tvagandet. Orsaken är att människokroppen blir sämre på att producera hudfetter med åldern.

I genomsnitt förbrukar vi cirka 60 liter vatten per dygn till personlig hygien som dusch och bad.

Jämförelser med bland annat Polen indikerar att vår västerländskt sterila livsstil präglad av renlighetsmani gjort svenskarna mer mottagliga för olika allergier än medborgare i fattigare länder.

En annan aspekt är att det överdrivna duschandet utsätter miljön för påfrestningar.

Anders Finnsson, miljöexpert på branschorganisationen Svenskt vatten, understryker att det inte är själva vätskeåtgången som är problemet utan all energi som behövs för att värma upp vattnet.

– Att dra ner på energikonsumtionen är nödvändigt för att minska både koldioxidutsläpp och för att de miljövänliga energislagen ska räcka. När vi slösar finns risk för att smutsigare energikällor används i högre grad.

En del av de hygienprodukter som vi använder hemma i badrummet är svårnedbrytbara i reningsverken.

En särskilt stor bov är mjällschampot, vars giftiga rester slinker igenom reningsverken och vidare ut i vattendrag, där djurlivet blir lidande. Helt i onödan, resonerar Anders Finnsson.

– Ingen behöver schampo varje dag. Det bör bara användas vid behov.

Hanan Karrouk håller med. I dag är det tre år sedan hon skaffade nya badrumsvanor – och hon har inga planer på att vända tillbaka till sin gamla livsstil.

– Genom att dra ner på renlighetshetsen skyddar man huden och de naturliga bakterierna. Man blir faktiskt både snyggare och mår bättre av att duscha sällan, säger hon.