Storstäderna går mot ökad segregation

Boverket följer på regeringens uppdrag utvecklingen för de kommunala bostadsbolagens utveckling. I en ny rapport fokuserar man på två områden och vilken betydelse de fått för segregationen; dels den nya lagen för kommunala bostadsbolag som infördes 2011, dels vilken betydelse försäljningar av kommunala lägenheter haft. 

Tidigt slår utredarna fast att förändringarna i lagstiftningen inte inneburit några tydliga förändringar. Däremot har försäljningen av kommunala lägenheter inneburit en minskning av andelen svenskfödda som bor i allmännyttan.
I Stockholms kommun var det 2013 bara 12 procent av den svenskfödda befolkningen som bodde i allmännyttan. Fem år tidigare var andelen 18 procent.

Läs ocksåDärför kan det byggas rum utan fönster redan nästa år: "Sämre än poliscell"

I Göteborg var andelen svenskfödda som bor i allmännyttan 19 procent 2013, en minskning med en procent jämfört med 2008. I Malmö ligger siffran still på 10 procent.

– Kom ihåg att siffrorna gäller samtliga kommunala lägenheter, oavsett var de ligger. Tittar man på specifika miljonprogramsområden skulle andelen med svensk bakgrund i många fall vara ännu lägre, säger Assar Lindén, utredare på Boverket som tagit fram rapporten.

Även andelen utlandsfödda som bor i allmännyttan i Stockholm har också minskat. Helt enkelt eftersom andelen kommunala hyreslägenheter blivit färre. I Göteborg och Malmö syns däremot en ökning, i båda fall med några procent. I Göteborg bodde hela 40 procent av de utlandsfödda hos allmännyttan, i Malmö är det 23 procent.

Läs ocksåTillbaka till klassrummet – Karina och Lars bor i en ombyggd skola: ”Står bara och förfaller annars”

Med andra ord är mer än dubbelt så vanligt bland de utlandsfödda att bo i allmännyttan än bland dem som är födda i Sverige.
Lägger man dessutom till dem som är födda i Sverige men har utländsk bakgrund så bor 57 procent av dessa stockholmare i allmännyttan. I Göteborg är motsvarande siffra 82 procent och i Malmö 51 procent.

Emma Holmqvist är forskare på Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet och har studerat utvecklingen.
– Allmännyttan har alltmer blivit det boendet som människor med låga inkomster hänvisas till. Utlandsfödda har generellt sett en lägre inkomst eftersom de har sämre koppling till arbetsmarknaden, säger hon.

Konsekvensen kan bli en ökad segregation som bland annat motverkar rörligheten på bostadsmarknaden, i de fall allmännyttan är koncentrerad till ett fåtal bostadsområden, menar Emma Holmqvist.

Läs ocksåDyra renoveringar plågar allt fler – en av fem hyresgäster tvingas flytta: ”Allt billigt bortrenoverat"

– Den som vill flytta på grund av jobb eller studier i en annan del av staden kan inte göra det av ekonomiska skäl. En ökad koncentration av inkomstsvaga hushåll kan också minska inströmningen av mer betalningsstarka grupper till utsatta områden, säger Emma Holmqvist.

Fotnot: 2008 års siffror anges inom parentes. Källa Boverket/SCB