Annons

Svårt att samverka i hyreshus

Nyheter Grannsamverkan är den metod som i test varit mest effektiv för att hindra inbrott. Dessutom skapas trygghet. Men i hyreshus är det ofta förtvivlat svårt för projektet att få fäste.

Strax under var tionde hushåll i landet är anslutet till någon form av grannsamverkan mot brott. På ren svenska håller grannarna i respektive område lite extra uppsikt – för allas bästa.

Och metoden fungerar. I djupintervjuer med dömda brottslingar dyker grannsamverkan upp som främsta anledning till att tjuvarna undviker en bostad – tätt följt av vakthundar och effektiva skalskydd. Därtill minskar även skadegörelse som följd av den ökade risken att avslöjas.

Läs också3 tips från polisen - så skyddar du dig mot bedragare i hemmetEn tvådelad bild med vinjetten "Bestulen på tryggheten" - en övervakningsbild som visar en person med pixlat ansikte som håller någonting i handen medan andra personer går förbi i snön i bakgrunden, samt porträtt av en ung kvinna med glasögon, piercing i läppen, rödaktigt hår och vit blus.

Totalt drabbades 7 400 lägenheter av inbrott i fjol. Om samtliga hyresgäster hjälptes åt att hålla ögon och öron öppna vore siffran sannolikt betydligt lägre, berättar polisinspektör Arne Forslind.

– Grannsamverkan är en av få metoder för att motverka brott som faktiskt är vetenskapligt utvärderad. På sikt minskar antalet brott. Samtidigt ökar tryggheten, inte minst i och med att man lär känna varandra i området.

Ändå är det nästan uteslutande i områden med bostadsrätter och villor som man stöter på de karakteristiska skyltarna och klisterdekalerna som vittnar om grannsamverkan.

Annons
Läs ocksåPolisen ser större risk för våld när gängkriminella lurar äldre i deras hem: "Mer hotfullt beteende"En tvådelad bild som visar två mörka siluetter i en gångtunnel och en hand till en äldre person som håller i en käpp och texten "Bestulen på tryggheten".

– I dessa områden har man som regel någon form av organisation med de boende involverade, vilket gör det lättare att samarbeta mot brottslighet. Och eftersom man äger sitt boende värnar man det lite extra mycket, säger Arne Forslind.

Som hyresgäst känner många tvärtom att det här med övervakning är någon annans uppgift, fortsätter han. Dessutom har hyresgäster inte själva kontroll över de åtgärder som behövs förutom själva kontakten grannar emellan.

– Ofta bör man göra något åt själva platsen man bevakar. Något kanske ska rensas bort eller så borde lamporna eller låsen bytas ut.

Läs ocksåTog fastighetsförvaltarens nycklar – stal sedan vin från grannarEn kvinna bröt sig in i ett pars lägenhet och stal vin.

Trots viss tröghet blir dock grannsamverkan ett vanligare fenomen även i hyresområden. Ofta tack vare eldsjälar med kärlek för platsen de bor på. I Stockholm är andelen samverkansprojekt i flerfamiljshus störst i Sverige.

Annons

Mest effektivt en grannsamverkan oftast om hyresvärden utgör någon slags stomme och lyckas involvera och engagera hyresgästerna. Men när inte värden vill betala för projektet får man problem, berättar Silla Odhnoff, chef för Hyresgästföreningens lokala utvecklingsarbete.

– Det här är ett område vi på Hyresgästföreningen verkligen vill jobba mer med. Men dessvärre är det också väldigt resurskrävande, och i slutändan måste ju någon betala. Grannsamverkan innebär ganska mycket jobb.

Fakta: Grannsamverkan

Syftet är att minska vardagsbrottsligheten och öka tryggheten.
Detta ska uppnås genom ökad vaksamhet bland boende och bättre kunskap om hur man försvårar för de som är ute efter att begå brott.
I områden där grannsamverkan förekommer sätts skyltar upp som ska ha en avskräckande effekt.
Boende uppmanas att informera varandra om när man åker på semester, så att grannarna kan hålla extra koll.
Dessutom uppmanas hyresgästerna att dokumentera och märka sina ägodelar.

Läs också Falska hyresgäster kastas ut och riskerar fängelse – knark till köpare i hela landet skickades från lägenhet i Malmö Kvinna hyrde ut sin lägenhet för sexköp – för sex gånger originalhyran

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.