Annons

Svenskfödda flyttar när utomeuropéer blir fler

Nyheter När fyra procent av invånarna i ett område är födda utanför Europa börjar de svenskfödda flytta därifrån. Det är en förklaring till segregationen, enligt en ny doktorsavhandling.

Nationalekonomen Emma Neuman vid Linnéuniversitetet i Växjö har bland annat studerat flyttmönster i bostadsområden under 1990 och 2000-talet för att se hur den etniska segregationen ändras.

Statistiken visar att inrikes födda börjar flytta ifrån eller undvika att flytta till ett bostadsområde när det har nått en viss andel invånare som är födda utanför Europa.

Läs ocksåVar du bor avgör om du idrottar: ”Krävs sex gånger så mycket i utsatta områden”Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande, och Sam Sejdi, Sjöbo i Borås.

Var brytpunkten ligger varierar lite mellan olika städer, men i genomsnitt ligger den på cirka fyra procent.

– Processen kan ta lång tid, men det är där någonstans vi ser att den startar – de inrikesfödda börjar flytta ut eller undviker att flytta in, säger Emma Neuman till Hem & Hyra.

Brytpunkten kan tyckas låg, men har ändå höjts om man jämför 90-talet och 00-talet.

Läs ocksåHär jobbar lokalbefolkningen stenhårt för att undvika polisens lista: ”Idrott kan vända trenden”Mattias Gabro från idrottsföreningen GIF Borås hjälper Sam Sejdi och Jac Backelin att spänna upp pingisnätet i Sjöbohallen.

– Man kan se tydligt att brytpunkten är högre i den andra perioden än i den första. Det kan man tolka som att svenskfödda har blivit mer toleranta.

Annons

Hur vet man att de svenskfödda flyttar ut just på grund av att fler utrikesfödda flyttar in? Kan det inte bero på att till exempel kommunal service har försämrats eller att husen är slitna och att de som kan väljer att flytta?

– Jo visst, det kan bero på att man tycker att området har försämrats eller att man tror att det kommer att försämras, men det kan också bero på negativa attityder gentemot utrikesfödda. Vi kan inte särskilja orsakerna bakom, men förmodligen hänger de ihop, säger Emma Neuman till Hem & Hyra.

Läs ocksåForskaren om bilden av Gottsunda: "Viktigt med flera olika slags berättelser"Halvkroppsporträtt på Karin Backvall, forskare, som står intill en bokhylla på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Karin Backvall har forskat om stigmatisering med utgångspunkt i mediebilden av stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Tendensen är inte lika tydlig när det gäller europeiska invandrare.

De som flyttar iväg kan själva ha utländsk bakgrund, men vara födda i Sverige. Skillnaden mellan dem och svenskar med helsvensk bakgrund är inte så stor, enligt tidigare studier som Emma Neuman har gjort.

– Vi tänker att om man är uppvuxen i Sverige är valet av bostadsort ganska annorlunda mot om man själv har invandrat till Sverige. Alla har inte heller samma möjligher att välja var de vill bo.

Annons

Den ökande segregeringen på bostadsmarknaden förklaras annars ofta med att nyanlända söker sig till vissa områden.

–  Ofta framförs det att de som kommer till Sverige gärna vill bo nära sina landsmän. Det här kompletterar den bilden. Även de inrikesföddas flyttbeteende bidrar till den ökade segregeringen. Sedan säger vi inte att det bara är den ena eller den andra förklaringen som gäller.

Läs mer om avhandlingen på Linnéuniversitetets hemsida.

Läs också Tanums Bostäders försäljningsplaner läggs på is I Växthuskafét frodas både blommor och integration

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.