Tre av fyra vill ge stöd till socialbostäder
”Social housing.”
Begreppet är ett rött skynke i bostads-Sverige.
Det handlar om subventionerade bostäder för grupper som har svårt att själva skaffa sig ett hem. Tankarna går lätt till starkt segregerade områden i Frankrike eller England. Fula, slitna höghus, med fattiga, problemtyngda invånare. Rena getton.
De har byggts upp med statsstöd och bidrag och hyrorna hålls nere. I vissa länder finns en övre inkomstgräns för att få – och få bo kvar i – en sådan bostad. Andra länder har behovsprövning.
Social housing finns i nästan alla länder och nästan överallt är systemet omdebatterat. Visserligen ger det folk tak över huvudet, men många områden har fått stora sociala problem. Dessutom kostar de mycket.
Ändå talas det alltmer om social housing i Sverige. Tre av fyra hyresgäster tycker att det behövs (se faktaruta).
Sverige har en egen, unik modell: allmännyttan, de kommunala bostadsbolag som en gång fick statliga bidrag för att bygga upp ”bra bostäder åt alla”, som en del av välfärdssamhället.
Allmännyttan äger hälften av hyresrätterna i Sverige och det finns ingen övre inkomstgräns för att få en lägenhet. Tanken är att ingen ska behöva bli utpekad som fattig.
I allmännyttan kan både fattig och rik bo, tillsammans.
Men frågan är om de fattiga får plats längre. Hem & Hyra har i flera granskningar visat att många av de kommunala bostadsbolagen ställer hårda krav som utestänger människor.
De kan ratas på grund av en betalningsanmärkning, gamla skulder eller för att de inte har fast anställning. Uppåt en miljon svenskar har dessutom så låg inkomst att de får nobben av de flesta hyresvärdarna, både privata och kommunala.
Och uppdelningen i rika och fattiga har vi ändå inte sluppit.
– I Sverige har vi en segregation som är knivskarp! Du kan åka till vilken stad som helst och fråga efter det minst attraktiva bostadsområdet. Där hittar du dem som i andra länder får bo i ”social housing”, säger Göran Cars, professor i samhällsplanering på KTH i Stockholm.
Han tycker inte det är fel på idén med allmännyttan. Men politikerna behöver ge tydliga direktiv om att de kommunala bostadsbolagen ska ta ett socialt ansvar. Eventuellt behöver de också någon form av subvention.
– I praktiken betalar kommunerna för det redan i dag genom att socialförvaltningen går in och står för en del av hyrorna, säger Göran Cars.
Trycket på socialförvaltningarna kommer att bidra till att kommunerna börjar ta sitt ansvar för bostadsförsörjningen, tror Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman.
– Om det är något som tar skruv på kommunpolitiker så är det när socialtjänstbudgeten börjar svälla. Då är det bättre att använda de kommunala bostadsbolagen till det de är till för och bygga så mycket som behövs.
Barbro Engman är stark förespråkare för allmännyttan. Social housing är stigmatiserande och dessutom dyrt, påpekar hon.
– Ett sådant system måste skattebetalarna subventionera och det brukar de tröttna på. Överallt där det finns ”social housing” är det en stor debatt om systemet.
Andra tror att det måste till systemförändringar för att lösa problemen. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH i Stockholm, tror att det bara är en tidsfråga innan staten måste gripa in.
– Många har inte insett hur allvarlig situationen är. Allt fler grupper har inte en chans att få ett förstahandskontrakt. I stället utnyttjas de av skumma personer och bor fruktansvärt trångt och dåligt, som på 30-talet.
Hans Lind pläderar för att det ska byggas standardiserade hus i mindre attraktiva lägen där marken är billig och hyran kan bli låg.
– Jag tycker man ska tala om ”affordable housing”, som låginkomsttagare kan ha råd med. Om de byggs i attraktiva områden kommer de välbärgade ändå att lägga beslag på dem, men i mindre attraktiva områden kan det bli en blandning, säger Hans Lind.
Bostadsminister Stefan Attefall (KD) har gett Boverket i uppdrag ta fram ”förslag som underlättar etablering på bostadsmarknaden”. Den ska vara klar 1 december och marknadsanalytiker Peter Karpestam som leder arbetet kan ännu inte säga vilka förslag de kommer att lägga.
– Vi är i ett läge där något stort behöver hända, men det politiska läget är låst. Social housing verkar till exempel vara tabu att diskutera.
För hittills slår alla svenska riksdagspartier utom Miljöpartiet ifrån sig alla tankar på social housing. Politikerna vill hellre satsa på högre bostadsbidrag eller stärkt allmännytta (se sid 12-15).
Men hur tänker då de som redan har subventionerade bostäder för fattiga och behövande? Hem & Hyra har besökt våra grannländer. Vi fann både nedslående erfarenheter och mer lyckade exempel. Läs om dem här:
946 medlemmar i Hyresgästföreningen har fått frågan om staten ska upplåta speciella lägenheter åt människor som har svårt att få bostad på grund av skulder, dålig ekonomi eller annat.
76 procent svarade ja.
Yngre är mer positiva än äldre.
Medelinkomsttagare är mer positiva än låginkomsttagare.
Källa: Hem & Hyra/SKOP.
