Revisorer: stor risk att Stockholm inte klarar bostadsmål
När Karin Wanngård, finansborgarråd, (S), och V,MP och FI, lade fram sin budget 2014 utlovades att 40 000 nya bostäder skulle stå klara år 2020.
En titt i Stockholms stads bostadsprojektportfölj visar att det finns 64 000 bostäder som skulle kunna byggas 2015-2020. Men trots detta så menar stadens revisorer att målet att byggstarta 40 000 bostäder till år 2020 kan bli svårt att nå.
Eva Lundberg, (MP), en av de förtroendevalda revisorerna, som granskat stadshuspolitikernas förutsättningar att nå bostadsmålet, pekar på tre skäl till varför hon tror att det kan bli svårt:
Majoriteten av de 40 000 bostäderna, 70 procent, planeras att börja byggas under åren 2018 – 2020.
– Det är väldigt osäkert om man hinner börja bygga så mycket på så kort tid.
I tidplanen för många av de planerade bostadsprojekten har staden inte räknat med att projekten överklagas och försenas eller inte blir av. I själva verket överklagas 75 procent av byggprojekten.
– Jag är förvånad över att man inte räknat med att projekt överklagas och därmed försenas. Det kommer att ske och då kan det leda till att målet inte nås, säger hon.
Det sista skälet till att bostadsmålet riskerar att inte nås har att göra med personalen som handlägger byggärenden, som till exempel detaljplaner. Det sista året har handläggningstiderna ökat på grund av bland annat hög personalomsättning på Stadsbyggnadskontoret och att vakanta tjänster inte tillsätts. En enkät visar också att personalen inte trivs särskilt bra.
– Det är hög belastning där och att handläggningstiderna ökar måste tas på allvar. Annars är risken att det leder till att målet inte uppnås, säger hon.
Jan Valeskog, (S), ordförande i Exploateringsnämnden tror att Stockholm stad kommer att klarar målet att bygga 40 000 bostäder till 2020.
– Men det blir tufft, säger han.
Hur ska det nås?
– Vi har ökat antalet markanvisningar och detaljplaner för att få fram fler bostäder, sedan har vi anställt en byggeneral som ska samordna arbetet på stadens förvaltningar och minska byråkratin så att det ska gå att börja bygga snabbare, säger han.
Men hur ser du på revisorernas kritik och farhågor?
– Det som oroar mig mest är att vi inte har tillräckligt högt tempo i handläggningen av detaljplaner och bygglovsarbetet. Vi har anställt 25 nya planhandläggare för att öka tempot, men många är unga och oerfarna så det är den svagaste länken i kedjan, säger han.
Varför räknar ni inte med att projekt överklagas och försenas när alla vet att så sker?
– Skälet är att vi försöker kompensera förseningarna genom att fortsätta jobba med projekt som överklagas. Till exempel ta fram ett upphandlingsunderlag. Tidigare har vi stoppat projekt helt när de överklagas. Men det kommer att bli förseningar, säger han.
Men är inte risken att ni har lagt ner massa arbete i onödan om hela projektet stoppas?
– Jag räknar med att vi inte kommer lägga ner resurser i onödan, då vi prioriterar projekt som med stor sannolikhet kommer klara den rättsliga processen, säger han.
