Rikshems ledning får chans till nytt fastighetsklipp
Dagens Industri avslöjade i måndags att fem personer i halvstatliga Rikshem har fått dela på 68 miljoner, utöver sin lön. Den stora vinsten har möjliggjorts genom ett upplägg med konvertibler.
Tanken med konvertibler är att personer lånar ut pengar till ett bolag, som tack för hjälpen får de en fast ränta och möjlighet att lösa in konvertiblerna till aktier i bolaget till en förutbestämd kurs.
Ledningen i Rikshem där bland annat förre S-politikern Ilija Batljan och förre vd:n i Akelius, Jan- Erik Höjvall ingår, har lånat ut 50 miljoner kronor till bolaget, mot att de i gengäld får konvertibler i bolaget.
Efter fyra år beslöt Rikshem att lösa in lånet, under tiden hade bolaget utvecklats väldigt bra ekonomiskt varpå värdet på konvertiblerna hade ökat rejält. De fem personerna fick nu tillbaka sina 50 miljoner kronor plus ränta och del av bolagets vinst. Totalt 118 miljoner kronor, en avkastning på 136 procent totalt eller 34 procent per år.
Mats Andersson, vd på 4:e AP-fonden, som tillsammans med försäkringsbolaget AMF, äger Rikshem, varför har ni genomfört upplägget med konvertibler?
– Ledningen krävde att få bli delägare i bolaget för att ta jobbet och därför gick vi med på att de lånade ut pengar i utbyte mot konvertibler i bolaget.
Totalt har de 50 miljoner kronor de satsat gett en vinst på 68 miljoner kronor på fyra år. Hur ser du på att de har tjänat så mycket pengar?
– Det är mycket pengar men hade de till exempel valt att investera i Fastighetsbolaget Balder hade de tjänat 260 procent på sin investering på de här fyra åren bara genom att ligga på soffan.
Hur mycket har var och en de fem personerna tjänat?
– Det kan jag inte berätta eftersom vi har ingått ett sekretessavtal med ledningen om att inte berätta det. Men det är viktigt att skilja på lön och konvertibler här. Genom att låna ut pengar har ledningen också tagit en risk.
Men det är väl knappas speciellt stor risk att låna ut pengar till ett bostadsbolag med tanke på dagens bostadsbrist. Eller?
– Jag var med vid den ekonomiska kraschen 1992 och det kan ske igen.
Men konvertiblerna innebär ju att de är garanterade fem procents ränta varje år och att de alltid är garanterade att få tillbaka de pengar de investerat. Det är väl inte så stor risk.
– Risken är ju om det skulle bli en krasch och vi skulle gå i konkurs.
Vissa jag pratat med menar att konvertiblerna är en dold löneförmån som bara är till för att ledningen ska betala mindre skatt. Hade de fått högre lön i stället för konvertibler hade de betalat över 50 procent skatt i stället för 30 procent som är skatten när konvertiblerna löstes in. Kommentar?
– Det stämmer inte alls. Hade det varit en dold skatteförmån hade skatteverket varit här med en gång och granskat oss. Det finns inget som är skattemässigt skruvat i det här. Det är ingen konstruktion.
Borde inte pengarna gå till hyresgästerna och renoveringar i stället för till ledningen?
– Jag förstår att mannen på gatan tycker det ser ut som en dusör och en förmån. Men de pengarna som behövs till renoveringar finns också. Renoveringarna påverkas inte av det här.
Vad tror du era hyresgäster anser om att ledningen tar ut så hög vinst ur bolaget?
– Jag tror att om vi hade kunnat förklara det här på ett bra sätt så hade de nog förstått varför vi gjorde det. Bolaget hade aldrig gått så här bra utan den här ledningen.
Rikshem säger att de vill vara en nationell allmännytta, men i det begreppet ingår att ta ett samhällsansvar, tycker du att ni gör det när ledningen tar ut så mycket pengar ur bolaget?
– Ja, jag tycker att ledningen tar ansvar och ser till att bolaget går bra. Sedan skapar bolaget arbete, hjälper till med läxhjälp och jobbar med att minska miljöpåverkan.
Men det finns ju inget allmännyttigt bostadsbolag som skulle kunna ta ut så stora löner/vinster ur bolaget?
– Nej, kanske inte.
I tisdags gick ni ut och berättade att ni har förhandlat fram ett nytt konvertibelprogram där vd:n Jan-Erik Höjvall och vice vd:n Ilija Batljan, investerar ytterligare 45 miljoner i bolaget i utbyte mot konvertibler. Den maximala avkastningen är satt till 15 procent per år. De kan därmed få 33 miljoner kronor att dela på, hur ser du på det?
– Jag är glad över att de vill stanna i bolaget eftersom vi bedömer att deras kompetens är viktig för att bolaget ska utvecklas framgångsrikt.
Det nya avtalet innebär att de maximalt kan tjäna 15 procent i avkastning, jämfört med förra där de tjänade 34 procent. Har ni sänkt på grund av skriverierna?
– Nej. Att det gick så bra och att vinsten i bolaget växte så snabbt som de gjorde de fyra första åren hade vi inte räknat med. Vår investering i Rikshem har gett väldigt bra avkastning till pensionärerna, vars pengar vi förvaltar, säger han.
Hem & Hyra har sökt Ilija Batljan för en kommentar utan att lyckas.