Norrland först ut när lägenheter registreras

Folk- och bostadsräkningen är ett minne. Senast den genomfördes var 1990. Att samla in dess uppgifter vart femte år var dyrt. Alldeles för dyrt. Så 1995 beslutade riksdagen att uppgifterna nu i stället skulle samlas in via ett lägenhetsregister. Det skulle bli betydligt billigare och enklare.

 

– Underlaget som man fick från de gamla räkningarna var heller inte så bra. Det var en alltför stor apparat som inte gav något bra resultat, säger Per Gullberg, ansvarig för Lantmäteriets arbete med lägenhetsregistret.

 

2006 kom så lagen om lägenhetsregister. Insamlingen startade med 12 provkommuner 2008 och har kommit igång med full kraft 2009. Norrland är först ut.

 

– Alla fastighetsägare har fått brev från oss och uppgifterna strömmar in. Det ser hyfsat ut, inte så många vi behöver påminna. Jag gissar att vi är färdiga med Norrland i augusti.

 

Lägenhetsregistret innebär att alla lägenheter i Sverige får ett specifikt nummer. Lägenheten registreras med uppgifter om storlek, antal rum, typ av kök etcetera. Dessutom folkbokförs den som bor i lägenheten under själva lägenhetsnumret, inte på adressen som är fallet i dag. Det här innebär bland annat att myndigheterna kan plocka fram statistik på hur många som bor i lägenheten.

 

– I dag kan man säga att vi är diffust folkbokförda. Med det nya registret kan vi till exempel plocka fram statistik kring trångboddhet, en sådan statistik finns inte i dag, säger Per Gullberg.

 

Registret ska förutom folkbokföring och statistik även kunna användas till forskning, planering, uppföljning och utvärdering av bostadsbestånd och byggande.

 

Men lägenhetsregistret har varit omdiskuterat. Det försenades i fyra år på grund av att de politiska partierna tvekade om det var rätt lösning eller inte.

 

– Tveksamheten var om registret var integritetskränkande. Det fanns de som jämförde det med att man i Holland hade ett register som gjorde att nazisterna lätt kunde hitta den judiska befolkningen under andra världskriget.

 

Per Gullberg anser dock att det svenska samhället redan är öppet och att registret egentligen inte skulle ändra på något. Det är dessutom inte möjligt för vem som helst att ta ut uppgifter ur registret eller samköra det med andra register.

 

Liknande lägenhetsregistret finns redan i bland annat Danmark och Finland. I EU ligger ett förslag till en tvingande lagstiftning där man vill att medlemsstaterna ska genomföra folk och bostadsräkningar vart tionde år med start 2011.

Att upprätta lägenhetsregistret beräknas kosta 284 miljoner kronor. Att hålla det ajour, vilket blir kommunernas uppgift, beräknas gå på 26 miljoner per år.

 

– Då ska man jämföra med en folk- och bostadsräkning som skulle ha kostat omkring 400 miljoner kronor.

 

Hyresgästföreningen har länge efterlyst statistik som beskriver det svenska folkets boendeförhållanden. Därför ser föreningen positivt på inrättandet av ett lägenhetsregister, men påpekar även att det finns brister i det. Registret kommer, till exempel, inte att innehålla uppgifter om upplåtelseform. Det betyder att de som bor i hyr lägenhet i bostadsrättsföreningar kommer att räknas som boende i bostadsrätt. De som hyr egnahem kommer att räknas som egnahemsboende. Och hur många som hyr i andra hand i bostadsrätt eller hyresrätt kommer kommunerna inte att få veta, trots att detta är ett växande problem, menar Hyresgästföreningen.

 

Fastighetsägarna har kritiserat registret för att innebära en stor administrativ börda för fastighetsägare samt att det skulle kunna inkräkta på enskilda människors integritet.

Ännu är det dock oklart när registret ska tas i bruk. I takt med att uppgifterna kommer in och kommunerna klarmarkeras går registret för slutligt beslut till regeringen. Där ligger de 12 första kommunerna fortfarande och väntar.

 

– Så fort regeringen tar beslut så kan vi köra igång i de kommuner som är klara, säger Per Gullberg.

 

Lagen om lägenhetsregister beslutades av riksdagen under förra mandatperioden. Mot beslutet reserverade sig samtliga borgerliga partier. Kanske en anledning till varför den nuvarande regeringen ännu inte tagit något slutgiltigt beslut om igångkörande.