Barnvräkningarna ökar – Jennie kämpar för ett tryggt hem: ”Vill att mina barn ska få lugn och ro”
Det första som Jennie lade märke till i den nya bostaden var att hallgolvet hade en annan nyans än resten av lägenheten. Hon undrade vad det berodde på.
Jennie och barnen flyttade in i hyrestrean i söderort i Stockholm för drygt ett år sedan. Vad de inte visste då var att åtta månader tidigare hade det skett en gängskjutning på adressen. Femton skott hade avlossats från ett skarpladdat automatvapen.
Bostaden hade just återställts. Ytterdörren var ny. Inget fanns kvar av skotthålen eller av skadorna på väggen inne i lägenheten. Det enda synliga spåret av dådet var det nya hallgolvet. Jennie googlade på adressen och filmklipp från skjutningen dök upp.
Som tidigare våldsutsatt blev det en extra jobbig upptäckt att familjen fått en bostad där våldsamma scener utspelat sig.
– Jag fick veta att de skjutit i min dörr. Skotten hade gått rakt igenom hela lägenheten. Det är obehagligt. Man har det i bakhuvudet hela tiden. Tänk om de som sköt inte vet att de som bott här har flyttat härifrån, säger Jennie.
Drabbades av mannens hyresskuld
Jennie arbetar heltid och lever på existensminimum på grund av skulder som hon ärvde av sin man. Hon berättar att han genom hot och våld tog hennes pengar för att finansiera sina alkoholvanor. När han drack blev han våldsam. Han dömdes till fängelse för olaga hot och grov kvinnofridskränkning.
Hans missbruk ledde också till en hyresskuld som Jennie har fått betala av. När han dog av missbruket fick hon ta hela hyresskulden själv. Skulderna har lett till år av osäkert boende för henne och barnen.
Läkare och psykologer varnade
Hem & Hyra berättade för tre år sedan om familjen som efter år av våld, skulder och osäkert boende till slut hade fått hjälp med en bostad.
Lägenheten i Bandhagen i södra Stockholm som de fick hyra genom socialtjänsten hade blivit deras fasta punkt.
Barnen hade rotat sig efter år av trauman. Förvaltningsrätten hade i en dom slagit fast att Jennie hade rätt till bistånd i form av en bostad. Men så en dag kom beskedet från kommunen att de plötsligt ansåg att Jennie kunde lösa sin boendesituation på egen hand.
Socialtjänsten hävdade att Jennie och hennes barn inte tillhörde målgruppen för att få hjälp med permanent boende och sa att en annan familj skulle ha större behov av bostaden. De skulle vräkas. Trots larm från läkare och psykologer om att det var farligt att flytta på barnen.
När Jennie tog strid mot kommunen när de ville avhysa förlorade hon i rätten. Det ledde till att hon fick över 40 000 kronor i rättegångskostnader som hon fortfarande betalar av till kommunen, berättar hon.
Tvingades flytta
Jennie och barnen tvingades flytta från Bandhagen. Socialtjänsten konstaterade att familjen ändå behövde hjälp med en tillfällig bostad och erbjöd en lägenhet hos Svenska bostäder i Björkhagen, via SHIS bostäder, Stockholms stads bostadssociala resurs.
Lägenheten på 110 kvadratmeter var sliten men rymlig. Men hyran på över 15 900 kronor i månaden var svår att klara. Ibland räckte inte pengarna till mat. Jennie berättar att hon ofta åkte till flera olika butiker för att köpa det billigaste.
Familjen blev lovade fem år på adressen, men redan efter ett år tvingades de flytta igen. Boendet var inte tryggt. Alla som hyrde via kommunen blev uppsagda.
– Det var stök och drogförsäljning. Porten sparkades in flera gånger, säger Jennie.
De skickades vidare till nästa adress, en mindre lägenhet i Söderort hos det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder, en trea på 70 kvadratmeter. Där ett våldsdåd just städats undan.
”Inget annat val”
Sonens säng och andra möbler fick Jennie göra sig av med. Nu har han inget eget utrymme utan bara en garderob. Lådor med saker står nerpackade i bostadens källarförråd. Flyttarna har avlöst varandra. På den nya adressen kommer hon och barnen inte stanna. Kontraktet gäller bara några år.
Väggarna i vardagsrummet är kala.
– Sätter jag upp något blir det bara hål som jag måste fixa sen. Och då kanske jag måste betala, säger Jennie.
Sonen och Jennie delar säng i vardagsrummet som också är kök.
– Vi bor så trångt. Det är jobbigt att man är på varandra hela tiden, säger hon.
Förlorade vänner efter flytt
När sonen spelar dator stör det systrarna som är särskilt ljudkänsliga. Det leder ofta till bråk och konflikter.
Trångboddheten och bristen på stabilitet påverkar hela familjen, men blir särskilt svår för barnen som har olika neuropsykiatriska diagnoser.
– Vi har inget annat val än att bo så här. Min son frågar när han ska få ett eget rum och en egen säng, säger Jennie.
Själv känner hon sig också trängd.
– Jag har ingenstans att ta vägen hemma. Ska jag ta ett telefonsamtal får det bli i badrummet.
För sonen har flyttarna tagit extra hårt. Han förlorade sina vänner i Bandhagen. Där hade han kompisar att träffa på fritiden. Nu sitter han hemma och spelar dator och säger ofta att han har tråkigt, säger Jennie.
Förr hade han 20 minuter till skolan, nu är restiden en hel timme. Hans skolgång har påverkats negativt och han har hög frånvaro, berättar hon.
Barnvräkningarna ökar
Jennie och barnen är inte ensamma om att drabbas. Allt fler barnfamiljer vräks. Bland de som vräker finns kommuner och kommunala bostadsbolag. Hem & Hyra har gått igenom alla barnvräkningar som Kronofogden har uppgifter om i Stockholms län de senaste fem åren. Vår granskning visar att kommuner och kommunala bostadsbolag stod för hälften av alla barnvräkningar förra året.
Förra året var det rekordmånga vräkningar i landet där barnfamiljer drabbades – 343 stycken. Siffrorna visar när Kronofogden har varit inblandad men mörkertalet är stort. Enligt siffrorna vräktes totalt 674 barn, en ökning med 17 procent jämfört med året innan. De flesta av barnen bodde permanent med sina föräldrar.
Samtidigt ställdes 1 348 barn inför vräkningshot förra året enligt Kronofogden men i de fallen verkställdes vräkningen aldrig. Det kan till exempel handla om fall där familjerna redan flyttat och lämnat tillbaka nycklarna till hyresvärden.
Den negativa utvecklingen fortsatte första halvåret i år då 188 barnfamiljer vräktes i landet. En ökning med 13 procent jämfört med samma period 2023.
Stockholms län dominerar de senaste fem åren med 274 vräkningar av barnfamiljer. I Skåne har 245 familjer avhysts under perioden och i Västra Götaland har 141 barnfamiljer blivit av med sina hem under åren 2019 till 2023.
”Många får ingen hjälp”
Jennie reagerar på siffrorna.
– Det är fruktansvärt. Många vänder sig till socialtjänsten, men får ingen hjälp. Det blir ett stort trauma att flytta runt.
Att Sverige antagit barnkonventionen som lag verkar inte spela någon roll.
– Det ser bra ut på pappret men jag tror inte att den kommer till nytta särskilt ofta, säger Jennie.
Efter många flyttar blir det inte lönt att packa upp. Prydnadssaker står inställda i ett skåp. Jennie hoppas att de nästa gång ska komma till en trygg plats där de kan stanna.
– Jag vill att mina barn ska få lugn och ro. Att vi kan bo någonstans där vi kan bo kvar. Där vi kan sätta upp tavlor. Jag vill inreda mitt eget hem och aldrig flytta mer.
Uppgifter från Socialstyrelsen visar att bara en femtedel av stadsdelarna och kommunerna i Sverige har en aktuell rutin för att förhindra avhysning av barnfamiljer med hyresskuld. I Stockholms län är det knappt två femtedelar av kommunerna och stadsdelarna som har en sådan rutin.
2008 antog den dåvarande alliansregeringen en nollvision för barnvräkningar. Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (KD) meddelade att från och med 2012 skulle inga barn behöva drabbas av vräkning.
Sedan januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. En av de grundläggande principerna i barnkonventionen är att barnets bästa ska uppmärksammas vid alla beslut som rör barn. Det slår också socialtjänstlagen fast. Barnkonsekvensanalyser ska genomföras när ett beslut får påtagliga konsekvenser för barn.
Socialtjänsten kan stoppa en uppsägning på grund av hyresskulder om de tar på sig betalningsansvaret. Då kan värden inte gå vidare med en uppsägning. Men studier visar att socialtjänsten ofta inte känner till att den möjligheten finns.
Den svenska staten har enligt regeringsformen åtagit sig att trygga rätten till bostad generellt och att säkerställa att ”barns rätt tas till vara”. Det finns också skyddsmekanismer i hyreslagen. Den slår fast att enskildas befintliga boende i första hand ska skyddas.
Socialtjänstens yttersta ansvar kvarstår efter en vräkning och innebär att den som inte själv eller på annat sätt kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd, där exempelvis boende kan ingå.
Myndigheter i Sverige omfattas också av Europakonventionen som slår fast att det ska göras en bedömning om vräkning är en rimlig konsekvens när det handlar om små hyresskulder och påverkar familjers boendesituation under lång tid. Läs mer här.
- Sök juridisk hjälp direkt. Hyresgästföreningen har jurister som du kan vända dig till. Du kan också kontakta Kronofogden för att få veta vad som gäller.
- Du kan ha tid på dig att betala din skuld och få rätt att bo kvar. Du har möjlighet att få tillbaka kontraktet inom tre veckor om du betalar hela hyresskulden, annars kan hyresvärden gå vidare till Kronofogden.
- Det kan också gå att få en uppgörelse med hyresvärden med avbetalningsplan eller protestera mot uppsägningen och få den prövad i domstol.
