Ensamstående mamman Viktoria bor trångt – bostadsbidrag en liv-lina på väg att dö: ”Allt stiger”
När Viktoria Demircan var ett år skilde sig hennes föräldrar. Mamman blev ensamstående med tre små barn i ett hus i Söderhamn. Första gången hon sökte bostadsbidrag fick hon 2 500 kronor i månaden. Det motsvarar cirka 5 000 idag enligt SCB.
35 år senare är Viktoria själv ensamstående trebarnsmamma. Hon får 2 200 kronor i bostadsbidrag. Alltså mindre än mamman fick 1990 i rena kronor räknat. Och bostaden som Viktoria har råd med är mindre än den hon växte upp i. Hur kunde det bli så?
Hyrorna steg med 50 procent
Bostadsbidrag har funnits i olika former sedan 1930-talet. Tanken har varit att utjämna ekonomiska skillnader och att även låginkomsttagare ska kunna bo bra och tillräckligt rymligt.
1990 hamnade Sverige i finanskris. Räntorna och och arbetslösheten sköt i höjden och ”århundradets skattereform” genomfördes.
Viktorias mamma och andra låginkomsttagare fick inte så mycket glädje av reformens skattesänkningar, men de blev hårt drabbade av skenande bostadskostnader. Hyrorna steg med över 50 procent på fyra år.
På den tiden följde bostadsbidraget kostnadsutvecklingen. Det ansågs självklart att på det sättet skydda dem som hade det sämst ställt. Men det ledde också till att statens utgifter steg från tre till elva miljarder kronor.
Statsskulden var skyhög och något måste göras.
1997 infördes ett helt nytt bostadsbidrag, med fasta hyres- och inkomstgränser som kräver politiska beslut för att hänga med i den ekonomiska utvecklingen.
Sedan dess har andelen hushåll som får bostadsbidrag minskat från elva till tre procent. Och de som får, får allt mindre.
Heltidslönen räcker inte
Viktoria Demircan har en trea på 74 kvadrat i Sandarne utanför Söderhamn. Där bor hon med sina barn, två på heltid och ett varannan vecka.
Hyran på 6 900 kronor är relativt låg, men det är även Viktorias lön. Heltidsjobbet som städerska ger runt 22 000 kronor efter skatt. För att klara hyran behövs bostadsbidraget.
Viktoria visar runt i lägenheten. 13-årige sonen Dani har ett eget sovrum med säng och skrivbord. Framför garderoben ligger en extramadrass hopvikt. Den använder bonussonen när han bor över.
Döttrarna Leah och Saga, 11 och 6 år, delar på ett något större rum, där sängarna står i vinkel och dockskåp trängs med byråer och garderober. I vardagsrummet får precis en soffa, tv-bänk, träningscykel och Viktorias egen säng plats.
– Det går bra att sova där, men ibland måste jag vara på jobbet halv sex på morgonen och behöver lägga mig tidigt. Då kan det vara jobbigt om sonen vill vara uppe och titta på tv, säger hon.
Barnen klagar inte på att de bor trångt. Tvärtom har de ofta kompisar där och ibland bor Viktorias nya kille och hans son över. Då är de sex personer i en trea på 74 kvadrat. Det gäller att vara kvick på toaletten på morgnarna och att respektera om någon behöver vara i fred med sina läxor.
Viktoria skulle verkligen vilja att de kunde bo rymligare och hon har letat efter fyrarummare. Men de har högre hyra och var skulle pengarna komma ifrån?
Inte från Försäkringskassan i alla fall. I och med årets höjning hamnade Viktoris hyra över taket och hon kan inte få högre bostadsbidrag.
Från 112 till 54 kvadrat för trebarnsfamilj
1997 fick ett hushåll med tre barn eller fler räkna med en bostadskostnad på högst 6 600 kronor. Det räckte då till en genomsnittlig lägenhet på 112 kvadratmeter, enligt Statistiska centralbyråns hyresstatistik.
Sedan dess har hyrorna blivit mer än dubbelt så höga, men samma hyrestak ligger fast. Nu, efter 28 år, räcker 6 600 kronor bara till 54 kvadratmeter i snitt – för ett hushåll med tre eller fler barn.
I Sandarne räcker det nästan till 74 kvadrat, men absolut inte mer.
– En fyra här kostar 10 000 i månaden. Det går ju inte, säger Viktoria.
Bostadsbidraget försvinner mer och mer
1997 sattes också en brytpunkt för inkomster vid 117 000 kronor. Så mycket kunde man tjäna på ett år och få maximalt bostadsbidrag. Sedan dess har brytpunkten höjts med 28 procent, men svenskarnas inkomster har mer än fördubblats.
Nu ligger brytpunkten på 150 000 kronor – alltså 12 500 kronor i månaden. Ju mer man tjänar över det, desto mindre blir bidraget, för att till slut försvinna helt.
Eftersom inkomsterna successivt ökar hamnar fler och fler över gränsen. Det har lett till att antalet hushåll som får bostadsbidrag har minskat kraftigt: från 450 000 år 1997 till cirka 150 000 i fjol, trots att vi har blivit 1,7 miljoner fler i Sverige under den tiden.
En drastisk utveckling som fått Hyresgästföreningen att göra följande dystra beräkning: Om ingenting görs, så kommer bostadsbidraget att helt ha avskaffat sig självt om tio år, helt enkelt för att ingen längre har så låg inkomst.
– Problemet är att det är en relativt liten grupp som skulle tjäna på en sådan reform. Det känner politikerna av och då prioriterar man hellre sådant som går till bredare grupper och som därmed kan ge resultat vid valurnorna, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.
Hjälper inte trångbodda att flytta
Barnfamiljer med bostadsbidrag blir också mer och mer trångbodda. Det visade i höstas en rapport från Riksrevisionen, som har i uppdrag att granska statens verksamheter.
Riksrevisionen har undersökt hur bostadsbidraget uppfyller sina mål, bland annat att hushåll med svag ekonomi ska kunna bo i ”goda och tillräckligt rymliga bostäder”. Slutsatsen blev att detta mål uppfylls allt sämre, eftersom bostäderna har blivit allt mindre.
1997 hade barnfamiljerna i genomsnitt en bostadsyta på 81 kvadratmeter. 25 år senare låg snittet på 67 kvadratmeter. Samtidigt hade antalet barn per hushåll ökat från 1,5 till 1,6 barn, enligt rapporten.
Tobias Hamfelt, revisionsledare på Riksrevisionen, konstaterar att bidraget inte hjälper trångbodda barnfamiljer att flytta till något större, bland annat på grund av de lågt satta taken för bostadskostnader.
– Om du bor trångt och flyttar till en större bostad med högre hyra, så leder det generellt sett inte till att du får mer pengar från bostadsbidraget. Då är det inte så sannolikt att du flyttar eftersom du redan har en låg ekonomisk standard, säger Tobias Hamfelt.
Om bidraget i stället följde hyresutvecklingen skulle det kunna leda till att målet om ”tillräckligt rymliga bostäder” uppnåddes bättre, enligt Riksrevisionen.
– Men i första hand rekommenderar vi att regeringen ser över hela bostadsbidraget, säger Tobias Hamfelt.
Tillfälligt tillägg till barnfamiljer försvinner
I en skrivelse före jul svarade regeringen att man inte har några planer på att se över bostadsbidraget.
Däremot genomför den en annan åtgärd: tar bort det tillfälliga tilläggsbidrag som sedan pandemiåret 2020 har gett barnfamiljer med bostadsbidrag extra pengar. Tillägget sänktes från 40 till 25 procent vid årsskiftet och i juli försvinner det helt.
”Återhämtningen av den svenska ekonomin förväntas fortsätta under 2025. Det innebär att det svåra ekonomiska läget har mildrats, vilket minskar behovet av detta extraordinära bidrag”, skriver regeringen.
Läs socialförsäkringsminister Anna Tenjes (M) svar här.
Mat och hyra blir dyrare
För personer med stora bolån har kanske ekonomin blivit bättre när räntorna har sjunkit tillbaka.
Men för Viktoria Demircan har ekonomin blivit sämre.
– De säger att krisen är över, men hyran och matpriserna sjunker ju inte. Tvärtom fortsätter de att stiga.
Viktoria är van vid att snåla och har stenkoll på sin ekonomi och på olika priser. Kvällen innan satt hon vid köksbordet med sin budget och ifrågasatte alla kostnader ännu en gång.
– För tre år sedan, när jag flyttade hit, satte jag in 5 000 kronor i månaden på Ica-kortet och det räckte. Nu kostar maten över 8 000 kronor, fast jag köper sämre kvalitet. Jag har tagit bort alla onödiga utgifter, men det går ändå inte ihop.
Om en oväntad utgift uppstår så händer det att hon nallar på underhållspengarna, som hon annars försöker spara för att kunna köpa kläder till de växande barnen.
– När jag var liten och kom hem med trasiga skor, så fick jag gå med de skorna ganska länge. Så vill jag inte att mina barn ska ha det.
”Skillnaderna har blivit större”
Hyresgästföreningen har länge krävt att bostadsbidraget ska stärkas permanent. Nivåerna behöver höjas kraftigt och sedan automatiskt följa med i den ekonomiska utvecklingen, tycker chefsekonom Martin Hofverberg.
– Som det fungerar nu behövs det aktiva politiska beslut för att höja nivåerna och de besluten kommer inte, säger han.
Kan det vara en positiv utveckling att fler barnfamiljer har fått högre inkomster och klarar sig utan bidrag?
– Att inkomsterna ökar är bra, men det gör ju även kostnaderna. Bostadsbidragets uppdrag är att utjämna skillnaderna på bostadsmarknaden, och de skillnaderna har blivit större, så det finns fortfarande ett stort behov av ett bra bostadsbidrag, säger Martin Hofverberg.
Måste byta yrke
Viktoria Demircan har sedan länge insett att heltidsjobb som städerska inte räcker till för att kunna få en bra bostad och ekonomi. 2021 började hon utbilda sig till förskollärare på distans. Det blev många slitsamma studietimmar hemma i köket, samtidigt som hon hoppade in på städjobb och som timvikarie i förskolor och skolor.
Då, när hon började plugga, var förskollärare ett bristyrke. När hon tog examen nu i januari hade barnkullarna minskat och det går inte att få jobb.
– Det har svängt väldigt snabbt och de har behövt stänga två förskolor här i kommunen. Jag tror inte att folk vågar skaffa barn när den ekonomiska situationen är som den är, säger hon.
Men det kommer att vända, tror Viktoria, och i väntan på förskollärarjobb kan hon fortsätta att städa. Nu planerar hon också att flytta ihop med sin särbo.
Det blir trångt även hos honom, men när man är två är det ändå lättare att få ihop både allt det praktiska och ekonomin.
- Går till barnfamiljer och unga mellan 18 och 28 år som har låga inkomster.
- Beräknas utifrån antal barn, inkomst, eventuell förmögenhet, bostadskostnad och yta.
- Ett hushåll med ett barn kan få maximalt 3 400 kronor i månaden, två barn 4 200 kronor och tre barn 5 200 kronor som mest.
- Det gäller om inkomsterna är högst 150 000 kronor per år före skatt. De flesta tjänar mer än så och då sjunker bidraget. Genomsnittet ligger på 2 000 kronor i månaden.
- Unga utan barn kan få 1 300 kronor i månaden. Det är framför allt studenter som hamnar under inkomstgränserna. I snitt får ungdomshushållen 500 kronor.
Källa: Försäkringskassan.
