Här har hyrorna höjts mest i Göteborg – kärvt för den som måste bo billigt
– Vi bor inte här för att vi trivs jättebra. Det finns till exempel droger överallt. Man vill inte ha sina barn här. Men vi bor här för att vi har en rimlig hyra.
Det säger ensamstående småbarnspappan Khaled Arouf på Siriusgatan i Bergsjön. Här vill hyresvärden Familjebostäder stamrenovera och riva ut badrummen för drygt 1 000 hyresgäster, vilket Hem & Hyra tidigare har berättat om.
En stor fasadrenovering pågår redan. Hyreshöjningarna för den håller på att trappas in. Snart blir det alltså ännu mer.
– Det finns folk som gråter. Som kanske inte kommer att ha mat att äta. Förstår du? Folk här tjänar inte 50 000. De tjänar kanske 15 000 efter skatt. Hur ska de klara sig? Det finns de som bara har en inkomst, folk som inte jobbar, pensionärer, säger Khaled.
Hyreshöjningar på över 20 procent
Hem & Hyra har granskat hur mycket hyrorna har höjts i Göteborg de senaste sex åren, stadsdel för stadsdel utifrån stadens tidigare indelning.
Dyrast är det att bo i centrum, följt av Lundby och Örgryte-Härlanda.
Men det är i sydväst och nordost som hyrorna har rusat snabbast. I Askim-Frölunda-Högsbo har snitthyrorna pressats upp med hela 27 procent – långt över genomsnittet för Göteborg, och långt över den allmänna prisutvecklingen.
Även i området som omfattar Bergsjön, Kortedala, Gamlestaden och Utby har snitthyran skenat. Här kostar det numera 23 procent mer att bo. Samma stadsdelsområde är ett av Göteborgs fattigaste, sett till disponibel inkomst.
Renoveringar och nybyggen driver upp hyrorna
Siffrorna överraskar inte Carl-Johan Bergström, förhandlingschef på Hyresgästföreningen i region Västra Sverige.
– Vi vet att hyrorna har ökat mer än den årliga höjningen, som är den man pratar mest om. Det man betalar i snitt är betydligt mycket högre.
I praktiken är det standardhöjande renoveringar och nyproduktion som driver upp priset. Där det rustas och byggs nytt stiger snitthyrorna.
– De här nivåerna kommer inte att sänkas, säger Carl-Johan Bergström.
Samtidigt har hyresgäster sluppit prisrallyt på bostadsrätter, påpekar han.
– På det sättet har det ändå varit en lugnare utveckling.
Allt fler söker hjälp hos budget- och skuldrådgivningen
Var fjärde hyresgäst i Göteborgsregionen lever med låg ekonomisk standard. Alltså risk för fattigdom, på EU-språk.
Det märks hos stadens budget- och skuldrådgivning. Här har antalet hjälpsökande ökat med nästan 40 procent det senaste året.
– Ett ökat kostnadsläge på det nödvändiga blir väldigt kännbart för dem som redan har små marginaler och ansträngd ekonomi, säger budget- och skuldrådgivare Axel Bjurklint.
Risken för nya hyreshöjningar är därför central för många, konstaterar han.
– De lägger en rätt stor andel av sin inkomst på just hyran. Så det påverkar så klart.
För den som har ont om pengar finns det en viktig prioriteringsordning att hålla sig till, understryker Axel Bjurklint.
– Hyra, el och hemförsäkringar är prioriterade fakturor som ska betalas. Medicin är också viktigt, och självklart mat.
- Hyresgäster har i genomsnitt lägre inkomst än de som äger sitt hem.
- Sex av tio hushåll i Göteborgs hyreshus är ensamstående, med eller utan barn.
