Så snabbt rusar hyrorna i fattiga stadsdelar – småbarnspappan Khaled: ”Hur ska folk överleva?”
Khaled Arouf står i köket på Siriusgatan i Göteborgsförorten Bergsjön och klyftar potatis till kvällens middag. Det är hans vecka med sexåriga dottern Malak och då slarvas det inte med maten, särskilt inte en fredag. På spisen puttrar marockansk lammgryta.
Men Khaled Arouf är orolig. Utanför fönstret pågår sedan flera år en yttre renovering av hela bostadsområdet. I mörkret skymtar byggstängslen och containrarna där byggarbetarna låst in sina verktyg över helgen. Lervälling har samlats i arbetsfordonens spår.
Husen blir fina. Men förbättringar är inte gratis. Upprustningen höjer hyrorna stegvis, totalt cirka 750 kronor per hushåll. En kännbar ökning i ett område där medianinkomsten bara är hälften av genomsnittet för Göteborg.
– Det påverkar oss jättemycket. Allt blir jättedyrt. Det kommer att bli jättejobbigt för oss att bo kvar.
Och hyresstegringen stoppar inte där. I årets hyresförhandlingar har Khaleds hyresvärd Familjebostäder krävt en höjning på 6,8 procent. Dessutom förbereder bolaget en omfattande stamrenovering som måste göras tidigare än planerat. Var hyrorna landar efter det är det ingen som vet.
– Det är helt sjukt att det har höjts mycket i just de här områdena. Jag vet inte hur de tänker. Hur ska folk kunna överleva? Jag tror att de måste tänka en gång till, faktiskt. För det här går inte.
Khaled Arouf tar fram fryst koriander, suckar över att maten blivit så dyr. Han bekänner att han oftast plankar på spårvagnen till jobbet för att spara pengar. Vinterkängor till sig själv har han prioriterat bort, gympaskorna får duga även om det blir lite kallt om tårna.
– Hyran kan man inte spara in på, den måste du betala.
Över 20 procent högre snitthyror
Hem & Hyra har granskat hur mycket hyrorna har höjts i våra storstäder de senaste sex åren, stadsdel för stadsdel. I åtta stadsdelsområden har snitthyran rusat med över 20 procent. Där Khaled Arouf bor är ökningen 23 procent.
Den här vintern har alla pratat om de rekordhöga hyreskraven. Men faktum är att det snarare är renoveringar, som i Khaleds kvarter, och nybyggen som driver upp snitthyrorna.
Och hyresrusningen drabbar inte bara eftertraktade, förväntade områden i stadskärnorna. Dyrast är det att bo på Östermalm i Stockholm. Men vår granskning visar också att det i hälften av de stadsdelsområden som sprängt 20-procentsvallen även bor många fattiga.
Här lever minst var fjärde invånare med låg ekonomisk standard. Det betyder att de har mindre än 13 300 kronor i månaden att leva på, innan hyran och alla andra räkningar är betalda.
Det är områden som ofta nämns när tv-nyheterna rapporterar om oroligheter, gängkriminalitet och social utsatthet. Rinkeby, Bergsjön, Skärholmen.
Renoveringar trissar upp hyrorna
Av de stadsdelar som toppar hyresracet i Hem & Hyras granskning har Rinkeby-Kista högst andel invånare som lever med låg ekonomisk standard. Här räknas var tredje person som fattig.
Här pågår också många omfattande upprustningar som pressar upp hyrorna. Ökningen slår stenhårt, även mot dem som arbetar.
Sjubarnsmamman Fartun Ahmed och hennes man kämpar med ekonomin och hyran på Degerbygränd i Rinkeby, trots att båda jobbar heltid.
– Egentligen skulle man höja lönerna för människor som har det sämst nu när allt är så dyrt. Det kommer inte att räcka. Folk kommer att få gå och fråga staden om stöd. Och det är inte roligt när man har bott så här länge i Sverige, att man ska behöva söka hjälp.
I takt med standardhöjande renoveringar krymper utbudet stadigt för dem med tunnare plånbok. Där det byggs nytt stiger snitthyrorna eftersom nybyggda hyreshus är dyra att bo i.
I ett första steg drabbar det inte hyresgäster som redan bor i äldre hus. Men reglerna för hyressättningen bygger på jämförelser, och väger in hyreshusets allmänna läge. När standarden successivt höjs i ett område ändras spelplanen.
”Håller på att få slut på rimligt prissatta hyresrätter”
Mönstret av hyreshöjningar överraskar inte Kristoffer Burstedt, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen i region Stockholm. Dyr nyproduktion och kostsamma renoveringar driver på. Utbudet av lägenheter håller helt enkelt på att ritas om.
– Det har hittills inte varit de årliga förhandlingarna som leder till att folk måste flytta från hus och hem. Upprustningar är den stora boven i hyresrusningen. Vi håller på att få slut på rimligt prissatta hyresrätter.
Som förhandlare har Kristoffer Burstedt mött konsekvenserna av ett system på steroider.
– När man har suttit i en upprustningsförhandling, och kommit överens om en hyra utifrån hur hyresnämnden brukar döma. Sedan ringer äldre människor och är fruktansvärt upprivna. För de har inte råd att bo kvar.
Svårt att klara hyran trots jobb
Nästan var tredje hyresgäst i Sverige lever i risk för fattigdom, enligt EU:s definition. Det innebär att de har mindre än 14 000 kronor i månaden att leva på.
Och även folk med vanliga jobb, som elevassistenten Khaled i Bergsjön och barnskötaren Fartun i Rinkeby, lever sina liv med små marginaler.
Forskaren Ann-Christine Hartzén vid Lunds universitet har studerat arbetsfattigdom inom EU.
– Arbetsfattigdom innebär att man har ett jobb, men ändå befinner sig i riskzonen för fattigdom. Alltså ett hushåll där en eller flera vuxna har jobb, men som har en väsentligt lägre inkomst än medelhushållet.
Har vi arbetsfattigdom i Sverige?
– Ja, definitivt. Mellan 6 och 8 procent av arbetskraften befinner sig i arbetsfattigdom, eller i riskzonen för. Det pendlar lite men trenden har varit svagt ökande.
Vem räknas som arbetsfattig?
– Arbetsfattigdom räknas i förhållande till hur andra med jobb har det. Det omfattar människor som har arbete men lever i ett hushåll med en disponibel inkomst på 60 procent eller lägre av medianvärdet. Det blir ungefär 19 3000 kronor i dag, efter skatt och sociala transaktioner som till exempel barnbidrag. Alltså vad hela hushållet faktiskt har att röra sig med.
Hur påverkas den här gruppen av att allt blir dyrare nu?
– Hyreshöjningarna och inflationen som vi nu ser, i kombination med att lönerna inte ökar på samma sätt, kan öka mängden människor som lever under låg materiell standard. Det är ett mått som utgår ifrån vad man har råd med och inte. Jag tror att vi kommer att se en ökning av människor som lever under låg materiell standard i Sverige.
Vad blir konsekvensen när folk inte har råd att leva på sin lön?
– Jag har inte tittat på det i min forskning. Men spontant leder det till att människor trängs undan till begränsade områden. Där underhåll eftersätts, men där människor i vissa grupper har råd att bo. Det bidrar naturligtvis till segregation, som inte är särskilt positivt för att minska spänningar och ungdomskriminalitet. Det handlar om politiska ställningstaganden, skulle jag säga. Vilka åtgärder politikerna vill sätta in för att hantera social utsatthet.
- Granskningen bygger på statistik från SCB över snitthyra i hyreslägenheter per stadsdelsområde i Stockholm, Göteborg och Malmö 2016–2022.
- Befolkningsdata per stadsdel kommer från respektive kommun. All inkomststatistik gäller inkomstår 2020.
- I Göteborg följer statistiken den tidigare stadsdelsindelningen, som ändrades 2021.
Låg ekonomisk standard: Ett SCB-mått som bygger på hushållets totala inkomst efter skatt, fördelat på antalet vuxna och barn enligt en viss modell. Personer i hushåll som hamnar under 60 procent av medianvärdet för hela befolkningen lever med låg ekonomisk standard. Just nu går gränsen vid 13 300 kronor per person.
Arbetsfattigdom: Att ha ett jobb men ändå tjäna 60 procent eller mindre av medianinkomsten i landet efter skatt. I detta EU-mått ingår sociala transaktioner som exempelvis barnbidrag. Räknas för hela hushållet, just nu går gränsen vid 19 300 kronor. Ensamstående och deltidsarbetande löper större risk att räknas som arbetsfattiga än hushåll med flera löner och/eller heltidsarbete.