Det börjar bli för lätt att sko sig på våra bostäder

Vår lägenhet är granne med en enorm byggarbetsplats. På andra sidan gården ligger snart Nordens största akutmottagning. Bygget har pågått i snart sex år. Det sprängs och borras, karavaner av tunga lastbilar åker skytteltrafik.
Det är bitvis väldigt påfrestande.
Tänk er då att bo i ett hus där någon av grannlägenheterna ständigt renoveras. Det bilas i betonggolv, bankas i väggar och slår i rören. År ut och år in.

Eva Kaneteg bor i Husby i nordvästra Stockholm. Svenska ­Bostäder ägde huset när hon flyttade in men efter flera turer är nu fastighetsjätten ­Hembla hennes värd. Hemblas affärsidé är att konceptrenovera. Så fort en granne flyttar så renoveras kök, badrum, golv och väggar – för att sedan hyras ut med upp till femtio procent högre hyra.
Eva störs hela tiden av byggljud. Grannen Angela har fått upprepade vattenskador i sin klädkammare när renoveringen av grannlägenheten gått snett.
Så är det att vara hyresgäst mitt i den senaste trenden.

Vi har granskat sex stora bolag som har konceptrenovering som affärsidé. Förra året renoverade de 5 000 lägenheter. Inget pekar på att takten kommer att minska, tvärtom. De köper i högt tempo på sig fastigheter med stort renoveringsbehov, ofta från kommunala bostadsbolag.
Det här är inte bara en svensk trend – kapitalstarka bolag världen över ­köper slitna fastigheter och renoverar dem när hyresgästerna flyttar. Hyrorna chockhöjs och städer ritas om. Fredrik Gertten har skildrat det i sin uppmärksammade film Push.

I förra numret av Hem & Hyra ­granskade vi i hotellägenheter, ett sätt för giriga mellanhänder att tjäna pengar på bostadsbristen. Konceptrenoveringar är inte samma sak, men samtidigt ett besläktat fenomen: så fort det går att tjäna pengar på våra bostäder så finns det någon som gör det.

Vill man hårdra det kan man säga att marknadshyran redan är här. Vi ser den i svarta hyreskontrakt, skyhöga andra- och tredjehandshyror och mellanhänder som hyr ut till socialen för absurda summor.

Det skulle kunna vara på ett annat sätt. I Wien är det snarare politiken än marknaden som styr. I hundra år har byggandet subventionerats vilket håller ­hyrorna nere och bidrar till att väntetiden på lägenhet är 1,5 år i Wien men 10,5 år i Stockholm.
Hyran för en trea på 70 kvm ligger i snitt på 5 800 kr i Wien och 7 900 kr i Stockholm.
80 procent av Wienborna bor i hyresrätt, i Stockholm är motsvarade siffra 43 procent.

Wiens modell är inte perfekt. Även där finns segregering och folk som har svårt att hitta bostäder, men många vittnar om att den dämpar de värsta avarterna på bostadsmarknaden.
Vår reporter har besökt staden.