100 poliskameror övervakar bostadsområden i Göteborg
För ett år sedan kunde Hem & Hyra berätta att polisen i nordöstra Göteborg planerade att kameraövervaka Bergsjön, Hammarkullen och Hjällbo.
Satsningen inleddes i januari. Nu sitter sammanlagt 72 kameror uppe i de tre stadsdelarna och i norra Biskopsgården på Hisingen.
Dessutom räknar polisen med att sätta upp 25 kameror i centrala Tynnered innan årets slut. Även på Komarken i Kungälv har kameror suttit uppe på prov under hösten.
Polisen kan både i direktsändning och i efterhand granska vad som händer runt kamerorna.
Svensk lag ändrades i augusti och gjorde det lättare att få sätta upp kameror. En statlig utredning föreslår att polisen i framtiden inte ska behöva söka tillstånd alls.
Men den forskning som finns visar att kameraövervakning har begränsad effekt. Planerade brott som inbrott och stölder minskar, men inte våldsbrott.
Enligt forskningen kan kameror också bli poänglösa om de är för många. Bäst effekt uppnås om kameraövervakningen görs i mindre skala och ingår som ett led i ett större strategiskt polisarbete.
Ulf Merlander är chef för lokalpolisområde Nordöstra Göteborg. Han menar att övervakningen redan haft stor inverkan, speciellt runt Rymdtorget i Bergsjön. Men han betonar att kamerorna bara är en del i ett batteri av åtgärder.
– Vi har också genomfört mycket fotpatrullering, stängt en krog som var en sockerbit för kriminella och gjort insatser som lett till att kända langare dömts till fleråriga fängelsestraff. Dessutom har Bostadsbolaget anställt trygghetsvärdar, säger Ulf Merlander.
Allt detta sammantaget har lett till att anmälda brott runt Rymdtorget minskat med 35–40 procent under perioden januari–november.
– Varje åtgärd har haft effekt, men det går inte att säga i procent hur mycket varje del står för, säger Ulf Merlander.
Enligt honom har responsen varit mestadels positiv från vanliga Bergsjöbor, trots intrånget i privatlivet som kameraövervakning utgör.
– En och annan är inte nöjd, men det är fler som hör av sig och vill ha fler kameror än som vill ha färre. Handlaren vid torget säger att avansen har ökat nu. Jag tycker det är en större integritetskränkning att inte våga gå och handla än att bli kameraövervakad, säger Ulf Merlander.
I Hjällbo och Hammarkullen har det inte gått lika bra för polisen. I Hammarkullen har kablar till kamerorna klippts av och fortfarande i november har inte polisen lyckats få kameraövervakningen att fungera där.
– Det är ett starkt motstånd där från kriminella nätverk som inte vill bli störda, säger Ulf Merlander.
I händelserapporterna som ni har bifogat ansökningarna ser det ut som en kamp, där gängen försöker pressa ut polis, ordningsvakter och andra samhällsrepresentanter ur stadsdelarna. Håller du med om den beskrivningen?
– Jag vet inte om jag vill kalla det en kamp. Men helt klart finns det krafter som inte vill ha oss i bostadsområdena. De vill hålla på ostört med sin kriminella hantering. Vår uppgift är att trycka bort det här. Vi förstår att vi inte kan radera kriminaliteten helt, men vi ska reducera den så mycket så att området upplevs som tryggt av de som bor och arbetar där.
Du har tidigare sagt att ni överväger kameror i fler stadsdelar i nordost. Är det fortfarande aktuellt?
– Inte just nu, men vi utesluter det inte i framtiden. Många bostadsbolag är intresserade, men vi vill först få ordning på det vi har inlett nu. Vi ser positivt på att Poseidon, Familjebostäder och Bostadsbolaget har inlett satsningar på anställda trygghetsvärdar. De är inte uniformerade och är oftast rekryterade från stadsdelen. Fastighetsbolagen tar ett stort ansvar och arbetar enligt Gårdstensmodellen. Det är vi tacksamma för, det har effekt.
I Bergsjön har droghandeln flyttat på sig efter att kamerorna kom upp. Är det verkligen en framgång när ett problem flyttar på sig inom stadsdelen?
– Det är aldrig en framgång när ett problem inte helt försvinner, men varje gång man trycker bort ett problem från en yta minskar det i omfattning när det dyker upp någon annanstans. Det finns forskning på att problemen sakta men säkert reduceras med den metoden vi använder. Vi arbetar utifrån strategin street by street. Vi följer naturligtvis efter de problem som flyttar och arbetar aktivt där de dyker upp.
Hur ser den uppföljningen ut?
– När vi väl tryckt undan ett problem gäller det för alla aktörer som kan påverka en geografisk yta att flytta fram sina positioner för att fylla ytan med bra saker, så inte de dåliga får fäste igen. Polisen är inte rätt verktyg för att komma åt orsaken till att folk missbrukar narkotika, utan det är andra myndigheter som har det uppdraget. Men när narkotikahandeln blir helt öppen och langare tar över det offentliga rummet så att inte folk vågar handla måste polisen trycka bort det problemet med olika metoder
LÄS MER:
”De flesta jag känner gillar inte kamerorna”
Kamerorna i Göteborg sitter uppsatta runt torg, stadsdelscentrum och till viss del inne i rena bostadsområden.
Vissa är fasta, andra är rörliga. De rörliga kan fjärrstyras av polisen.
Polisen kan se i direktsändning vad som händer, man även i efterhand granska inspelat material.
Ljuddetektorer fångar upp skottlossning och riktar kamerorna dit. Däremot spelas inte tal och annat ljud in.
Bergsjön: 20 kameror. Tillstånd fram till 2023.
Biskopsgården: 22 kameror. Tillstånd fram till 2023.
Hammarkullen: 15 kameror. Ansökan skickad till Datainspektionen.
Hjällbo: 15 kameror. Tillstånd fram till 2023.
Tynnered: Inga kameror ännu, men innan årsskiftet planeras 25 stycken.
