132 år kvar till jämställt i bostadstoppen
Att säga att det går sakta är ingen överdrift. Sedan 2011 då Hem & Hyra för första gången gjorde en enkät bland kommunala bostadstoppar, har antalet kvinnor i ledande position ökat med en kvinna i länen Dalarna, Södermanland, Värmland och Örebro.
2011 hade nämligen 9 av 53 kommunala hyresvärdar i länen kvinnor i toppen. I dag är det tio. Skulle takten fortsätta på samma sätt, kommer det att ta 132 år innan kvinnorna har hälften av vd-posterna. Räknar man lika lång tid tillbaka hamnar man på året då operasångaren Jenny Lind dog: 1887 (se faktaruta).
Just 2011 sökte och fick Cia Ferner Kny jobbet som bostads-vd i Smedjebacken i Dalarna. Motkandidaterna var fem män och Cia Ferner Kny var övertygad om att hon var chanslös, trots att hon arbetat som chef tidigare.
– Jag hade ingen erfarenhet av bostadsbolag förutom att jag själv var hyresgäst. Så när jag förstod att den andre slutkandidaten hade en teknisk utbildning, var jag övertygad att han skulle få det, berättar Cia Ferner Kny som är utbildad socionom.
Anne-Charlott Callerstig forskar om praktiskt arbete med jämställdhet och mångfald vid Örebro universitet och är forskare på Genusakademin på Karlstads universitet och säger att besluten blir bättre i en mer blandad organisation.
– Det har jättestor betydelse att öka representationen i en organisation. Studier visar att homogena grupper oftare fattar mer likriktade beslut. Medan mångfald skapar möjlighet till bättre beslut, säger hon.
Det där känner Cia Ferner Kny igen:
– Sitter det bara teknikutbildade män i 50-årsåldern i ledningen, ja, då får man beslut därefter också. Ett företag mår bra av en mix av bakgrunder och inte bara när det handlar om män och kvinnor utan även annat, säger hon.
Carin Skarman är vd för det undersökta områdets näst största kommunala bostadsbolag, Karlstad bostads AB, med 7500 lägenheter. Att hon fått den positionen, säger hon delvis beror på tur. Som turen att råka födas i en tid när könsnormer luckras upp och gör världen lite större samt turen att ha haft stöttande chefer och förebilder tidigare i karriären.
För det har runnit mycket vatten under broarna sedan Carin Skarman utexaminerades som ingenjör från KTH för 20 år sedan.
– Det är mindre ensamt nu. Nu finns det kvinnor på fler höga positioner och byggen där platschefen är kvinna. När jag var ny, fanns det inte ens arbetskläder i damstorlek på byggen, berättar hon.
Och trots att hon själv är ingenjör är det den sociala aspekten av boende som gör blandningen på ledningsnivå i ett bostadsbolag extra viktig tycker hon.
– Om vi ska kunna fatta bra beslut måste ledningsgruppen spegla våra kunder. Då krävs olika åldrar, kön, etnicitet och erfarenheter. Allmännyttan har ett viktigt socialt uppdrag och en vd kan därför lika gärna ha en bakgrund i utbildningar som traditionellt lockat fler kvinnor, säger hon.
Nu, när bollen väl satts i rullning kommer förändringen att gå fortare, tror hon. Inte genom tur – utan genom fortsatt hårt arbete och ännu fler förebilder.
– Jag besökte en gymnasieskola och pratade yrkesval. Jag frågade dem hur en vd är och de svarade: ”en medelålders man i mörk kostym”. Det är en bild som jag tror att få unga kvinnor identifierar sig med och då finns risken att de väljer bort yrket. Vi måste hjälpas åt för att ge varandra nya och mindre stereotypa bilder av yrken, säger Carin Skarman.
Inte heller Cia Ferner Kny i Smedjebacken i Dalarna tror att det kommer ta några 132 år innan kvinnor har hälften av vd-posterna.
– Man har börjat ha andra kravprofiler för chefer: ibland behövs en person med ingenjörskompetens och ibland en ledare som kan samla en grupp och driva arbetet framåt. Jag är duktig på att leda och omger mig av specialister som kompletterar mig, säger hon.
Cia Ferner Kny har arbetat som chef i olika verksamheter sedan 1995 och ibland upplevt konferenser där män drar sig undan i bastun.
– Jag har valt att släppa sånt, för det skulle ta alldeles för mycket energi att tänka på.
Det finns egentligen bara en sak som hon inte är lika optimistisk inför och det är lönerna.
– När fler kvinnor tar sig in i en bransch brukar lönerna gå ner, konstaterar Cia Ferner Kny.
I Sörmlands län finns just nu endast en kvinna i vd-position på ett kommunalt bostadsföretag (I Strängnäs). Men fram till alldeles nyligen har kommunerna Vingåker, Eskilstuna och Trosa haft kvinnor som vd:ar. Dessa har bara suttit några år och sedan ersatts av män. Två har rekryterats internt, men i Vingåker gjordes en extern tillsättning. De tre slutkandidaterna i Vingåker var män.
– Vi hade en väldig tur förra gången för det är väldigt svårt att hitta kvinnliga vd:ar till bostadsföretag. Det kommer ta några generationer innan vi kommer över sådana könsroller, tror Viking Johansson (S), som är ordförande i Vingåkershem och som var med vid tillsättningarna av både den kvinnliga och manliga vd:n.
Finns det något ni politiker kan göra under tiden?
– Absolut! Man kan välja inriktning. Förra gången valde vi en kvinnlig vd som var väldigt ekonomikunnig. Då köpte vi in konsulttjänster kring teknik- och byggfrågor. Och nu när vi har en manlig vd som är tekniskt kunnig får vi göra tvärtom, säger Viking Johansson.
Forskaren Anne-Charlott Callerstig säger att ett aktivt arbete behövs för att förändra.
– Det finns ingen quick-fix för detta utan man måste bestämma sig och titta på allt från normer, kravprofiler, rekrytering och vilka förutsättningar som faktiskt ges att vara chef. För även här visar studier att många manliga chefer har kvinnor som är hemmafruar, medan kvinnor förväntas att ta ett stort ansvar även för hemmet. Det gör att det blir viktigare med en balans mellan arbete och fritid, säger hon.
Vid rekrytering har det även visat sig att ökad transparens ger bättre förutsättningar för kvinnor och andra grupper som annars kan missgynnas.
– Det minskar risken att män väljer andra män som de redan känner. Då väljs i stället den som är bäst lämpad för jobbet.
Carin Skarman tror att det finns en sak som är viktigare än alla andra för att få fler kvinnor att söka sig till vd-tjänster, oavsett bransch.
– Kvinnor tar fortfarande ofta mer ansvar för hem och familj. Där måste företag utnyttja ny teknik så att man kan klara både jobb och fritid. Om det krävs att en vd ska sitta på kontoret mellan 7 och 18, kommer färre kvinnor än män vara beredda att göra det yrkesvalet. Män har traditionellt valt att prioritera jobb framför familjen.
Av Dalarnas 15 kommunala bolag har 3 kvinnliga vd:ar: Falun, Smedjebacken, Leksand. 20 procent.
Av Sörmlands 9 kommuner har 1 kvinnliga vd:ar: Strängnäs. 11 procent.
Av Värmlands 16 kommuner har 3 kvinnliga vd:ar: Sunne, Kil, Grums, Karlstad. 19 procent.
Av Örebro läns 12 kommuner har 2 kvinnliga vd:ar: Kumla och Nora. 17 procent.
(Enligt bostadsbolagens hemsidor maj 2019)
Backar man bandet 132 år hamnar vi på år 1887. Det är året som emigrationen från Sverige kulminerar och över en procent av landets befolkning utvandrar. Alice Huyler Ramsey föds – som senare blir den första kvinnan att korsa USA från kust till kust med bil. Det största sjösänkningsprojektet i Sveriges historia, Hjälmarsänkningen, avslutas. Eiffeltornet börjar byggas för att stå klart två år senare. Anna Connelly uppfinner brandstegen och Josephine Cochrane uppfinner diskmaskinen. Den svenska världskända operasångerskan Jenny Lind dör.
Uträkningen bygger på hur många män och kvinnor som var vd:ar 2011 respektive 2019. Räkneexemplet över hur lång tid det skulle ta innan det är jämställt är mycket förenklat då vi endast har tillgång till antalet vd:ar vid två årtal. För ett mer korrekt exempel skulle flera mätpunkter krävas.
