Annons

16 500 hushåll får vänta på besked om hyran efter flera strandningar

Gävleborg Ett tufft förhandlingsläge – och flera strandningar – präglar årets hyresförhandlingar i region Aros-Gävle. För andra året i rad yrkar bostadsbolagen på ovanligt höga hyreshöjningar.
Halvkroppsporträtt på Marcus Kjellin som står längst till höger i bild i en mörkblå skjorta. I bakgrunden syns ett bostadshus.
Foto: Jessica Collin
Marcus Kjellin, förhandlingsstragteg på Hyresgästföreningen, säger att utrymmet för lösningar i hyresförhandlingarna krymper i ett ekonomiskt läge där hyresgästerna har svårare att klara hyreshöjningar samtidigt som bostadsbolagens kostnader har ökat kraftigt.

Toppnoteringen bland årets hyresyrkanden från kommunala bolag i region Aros-Gävle står Faxeholmen i Söderhamn för. Faxeholmens utgångspunkt i år är en höjning på 13,16 procent. De har nu lämnat förhandlingsbordet och vänt sig till Hyresmarknadskommittén (HMK) för medling, vilket innebär att hyresgästerna i runt 3000 lägenheter får vänta längre på besked om den nya hyran. Även Mimer i Västerås, med över 11 000 lägenheter, och Hallstahem i Hallstahammar, med cirka 2500 lägenheter, har vänt sig till HMK. De är bara tre av en mängd strandningar i landet.

– Överlag är det höga hyresyrkanden från bostadsbolagen. Det är en markering av det rådande krisläget, säger Marcus Kjellin, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle och region Mitt.

Läs ocksåHyresgäster hos AB-hem reagerar över slarviga renoveringar – riskerar samtidigt höjda hyrorJacop Lindholm, halvkroppsporträtt, står med korslagda armar i en mörk tshirt framför en vitmålad gungställning inhängad med ett vitmålat staket. Han och grannarna har reagerat över att brister åtgärdats på ett slarvigt sätt.

Det är andra året i rad som hyresförhandlingarna i region Aros-Gävle (Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län samt Norrtälje kommun) präglas av höga hyresyrkanden.

– De är ovanligt höga och sticker ut om man tittar över tid, säger Marcus Kjellin.

Yrkandena är inte detsamma som hyreshöjning, utan ett sorts första bud från bostadsföretagen i förhandlingarna.

Läs ocksåNytt hovrättsbeslut: Dålig förvaltning stoppar inte årlig hyreshöjningDåligt underhåll, snöröjning, asfalt

Pressat ekonomiskt läge präglar förhandlingarna

– Förutsättningarna för årets förhandlingar präglas mycket av att det är ett fortsatt pressat ekonomiskt läge, i och med lågkonjunkturen, stigande räntor och höga kostnadsökningar. Då ökar hyreskraven från hyresföretagen, men förmågan hos hyresgästerna att betala minskar. Utrymmet att hitta en lösning krymper, menar Marcus Kjellin.

Redan förra året räknade Hyresrättsföreningen ut att 3 av 5 hushåll i hyresrätter gick back redan före hyreshöjningen. I snitt höjdes sedan hyran i landet med 4,2 procent. I region Aros-Gävle blev hyreshöjningen 4,3 procent.

Annons

– Vi ser redan nu att benägenheten att flytta har minskat, omsättningen på lägenheter minskar och bostadsbolagen har svårare att hyra ut lägenheter med höga hyror, som nyproduktion och totalrenoverade bostäder. En slutsats av det blir att folk inte har råd, säger Marcus Kjellin.

Läs ocksåAllt vanligare att hyresgäster överger lägenheter: ”Fanns bara skräp, en tv och en mikro kvar”

Håbohus ett positivt exempel enligt Hyresgästföreningen

Det är ett tufft utgångsläge för förhandlingarna, samtidigt som det finns ljuspunkter. Håbohus i Uppland och Hyresgästföreningen har redan kommit överens om hyrorna för 2024. Förhandlingsomgången genomsyrades av en konstruktiv och ansvarsfull dialog, enligt Marcus Kjellin. För Håbohus hyresgäster landar hyreshöjningen på i genomsnitt 4,5 procent.

– Den här förhandlingen är ett bra exempel på hur smidigt och bra det går när parter möter varandra med ömsesidig respekt. Då slipper vi de här höga yrkandena och det offensiva läget i förhandlingarna, säger Marcus Kjellin.

Parterna har även tagit fram en lokal förhandlingsmodell som syftar till att skapa en stabil hyresutveckling på lång sikt.

Trepartsöverenskommelse ser till ekonomin över flera år

Sedan 2022 finns även en trepartsöverenskommelse mellan Hyresgästföreningen och branschorganisationerna Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna. Överenskommelsen ska fungera som ett stöd i hyresförhandlingarna.

– Trepartsöverenskommelsen är ett grundverktyg för att skapa ett underlag för förhandlingarna, men sedan behöver parterna även titta på de lokala förutsättningarna. Verktyget blir inte mer effektivt än de som använder det.

Annons

Genom trepartsöverenskommelsens förhandlingsmodell går det att ta fram ett snitt över den ekonomiska trenden för de senaste tre åren. Modellen bygger på fem makroekonomiska indikatorer, varav två rör lokala förhållanden, som avgifter för el, värme, vatten och avlopp och avfall samt förvaltnings- och underhållskostnader och tre rör nationella förhållanden som räntor, BNP (bruttonationalprodukt, vilket är ett samhällsekonomiskt mått) och inflation.

– Tanken är att de fleråriga snitten ska leda till att man får en utjämning av tillfälliga toppar och dalar, säger Marcus Kjellin.

Flera krisår gör avtryck

De senaste åren har makroekonomin präglats av krisår bland annat till följd av kriget i Ukraina och eftersläpande effekter av coronapandemin.

– Nu är det sämre tider. Det går inte att ligga kvar på samma investeringstakt som i högkonjunktur, också hyresbolagen behöver göra inbromsningar, säger Marcus Kjellin.

För hela regionen Aros-Gävle räknar Marcus Kjellin med att förhandlingarna kommer att vara klara i mars 2024. Förutom överenskommelsen med Håbohus har Hyresgästföreningen nått uppgörelser med de kommunala bolagen Hoforshus (4,8 procent), Nordanstigs Bostäder (5,2 procent) och Alfta-Edsbyns Fastighets (5,2 procent, de flesta får en höjning på 5,5 procent) i Gävleborgs län, samt med Surahammarshus (4,8 procent) i Västmanlands län.

Läs också 175 hushåll i centrum för mångårig hyresstrid: "En klassisk delseger" Hyreshöjningen klar hos Salabostäder – för tre år framåt: ”Viktigt att få en nedåtgående trend”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.