Lurad av kreditkollsbluff natten före julafton – av uthyrarens swishbedrägeri
Det är några dagar innan julafton. Två unga kvinnor sitter i olika delar av landet och letar febrilt efter en andrahandsbostad. De ska börja studera om bara några veckor, men har ännu ingenstans att bo.
20-åriga ”Ebba” har kommit in på polishögskolan. Hon hittar en lägenhetsannons på en Facebooksida, upplagd av en ”Hanna Österberg”.
Via Messenger ber uthyraren Ebba göra en kreditupplysning, för att ”bekräfta att hon är grön”. Det blir upptakten till en lång konversation, där Ebba blir lurad på nästan 20 000 kronor.
Ebba blir till en början uppmanad att göra en kreditupplysning via bank-id för 99 kronor, och får besked om att hon ska bli ersatt för den. Ebba försöker göra kreditupplysningen med hjälp av bank-id, men tekniken krånglar.
”25 minuter till julafton”
Efter en lång konversation på Messenger hävdar uthyraren att hon själv råkat sätta in för mycket pengar på Ebbas konto, som ersättning för kreditupplysningen. På Ebbas konto verkar mycket riktigt 9 900 kronor ha satts in två gånger, i stället för 99 kronor.
Det är sent, kvällen innan julafton och Ebba försöker swisha tillbaka pengarna. Men det funkar inte.
”Det är 25 minuter till julafton och orkar snart inte krångla mer med det här idag, men självklart ska du få tillbaka dina pengar så snälla gör det som är lättast,” skriver Ebba.
Till sist får hon ett nummer som uthyraren påstår tillhör en kollega till henne. Ebba swishar.
Bara minuter senare inser hon att något är riktigt fel. Ebba har släppt in bedragarna i sin internetbank via den falska kreditupplysningen. De har gjort en intern överföring mellan hennes egna konton. Pengarna som hon trodde att hon swishade tillbaka var hennes egna.
Dagen efter försöker Ebba förgäves få tillbaka sina pengar. ”Snälla det är julafton ring mig är du snäll”. Men utan resultat.
Kvällen innan julafton blir även en till ung kvinna i 20-årsåldern utsatt för samma bedrägeri, och luras att swisha 29 700 kronor till samma person.
Kreditkollsbluffen fortsätter
Hem och Hyra har tidigare granskat den så kallade ”kreditkollsbluffen”, som drabbar människor som letar efter bostad på Facebook.
Där kunde vi bland annat berätta om ”Sanna”, som blev id-kapad när hon uppmanades att göra en kreditupplysning. Bedragarna tog ett kreditlån på 10 000 kronor i Sannas namn. De försökte få det att se ut som ett missförstånd, så att Sanna skulle skicka pengarna till dem.
När Sanna vägrade blev stämningen allt hotfullare. Bedragarna letade upp personnummer och adresser till hennes familj och skickade till henne.
– Det var väldigt obehagligt och jag visste inte vem jag hade att göra med. Jag är inte så känslig men när någon går på ens familj blir man rädd, berättade Sanna då.
32-årig kvinna blev dömd
Ebbas fall är ett till i raden. Nu har ärendet avgjorts i Svea hovrätt. En 32-årig kvinna – den kvinna som tog emot swishbetalningen från Ebba – blev dömd till villkorlig dom och dagsböter för penningtvättsbrott.
Trots att Ebba och en till blivande student blev lurade för snart två år sedan, i december 2021, ser polisen att kreditkollsbluffen fortfarande används.
– Man jobbar fortfarande med att övertyga personer om att beställa en UC via bank-id eller bankdosa. Bedragarna säger att det inte funkar, men då har man i stället släppt in den som utger sig vara uthyraren på internetbanken. Så upplägget pågår fortfarande, även om vi hade fler fall för några år sedan, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum.
Annonsbedrägerier ökar igen
Ebba blev utsatt för ett annonsbedrägeri. En typ av bedrägeri som toppade under pandemiåret 2021, när ovanligt mycket aktivitet flyttade ut på nätet. Men antalet fall har inte vänt ner till nivåerna innan pandemin sedan dess. Första halvåret blev 13 461 annonsbedrägerier anmälda, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med samma period förra året.
– Här har bedragarna återigen hittat ett sätt att få in pengar, säger Lotta Mauritzson.
Kunskap om hur det går till när man gör en kreditupplysning kan bidra till att färre personer blir drabbade, enligt Lotta Mauritzson. Den som tar en kreditupplysning, alltså uthyraren, ska själv ha ett abonnemang hos ett kreditupplysningsföretag.
– Om någon säger att du ska använda ditt bank-id eller bankdosa för att kreditupplysningen ska bli genomförd, då är det ett bedrägeri. Då ska du avsluta direkt, säger Lotta Mauritzson.
Om någon hävdar att du har fått en felaktig swishbetalning kan banken hjälpa till att reda ut var pengarna kommit ifrån.
– I de fallen skulle jag ta en kontakt med banken först, och verkligen se att jag kan swisha tillbaka till rätt person. Så att det går rätt till, säger Lotta Mauritzson.
Fotnot: Ebba och Sanna heter egentligen någonting annat.
- Bedragarna kan använda bilder från försäljningsannonser. Gör en bildsökning för att se om bilden förekommer någon annanstans.
- Om det är en väldigt bra lägenhet i ett attraktivt läge till ett bra pris, då bör du vara extra vaksam.
- Om uthyraren säger att personen inte kan ses och att du inte kan få se lägenheten innan, då är det en stor risk att det är ett bedrägeri.
- Försäkra dig om att uthyraren har rätt att hyra ut lägenheten. Personen behöver tillstånd från sin hyresvärd eller sin bostadsrättsförening.
- Kom ihåg att bedragarens bästa knep är att försöka stressa dig till beslut, som att stressa dig att skicka en deposition eller göra en kreditupplysning.
Källa: Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum.
- Kvinnorna fick kontakt med en person som hyrde ut lägenhet via en grupp på Facebook. Personen uppgav sig heta ”Hanna Österberg” och ”Nathalie Ström”.
- Via Messenger bad uthyraren kvinnorna att beställa en kreditupplysning för 99 kronor, som uthyraren skulle ersätta dem för. De blev instruerade att göra den via bank-id eller bankdosa. Ingen av dem lyckades dock genomföra beställningen.
- Senare samma dag kontaktade uthyraren kvinnorna och sa att hon själv beställt kreditupplysningar, men av misstag fört över för mycket pengar till dem i ersättning. Det såg ut som att inbetalningar kommit in från en ”Hanna AB” och en ”Nathalie AB”. I det ena fallet handlade det om 19 701 kronor, i det andra fallet om 29 700 kronor.
- Kvinnorna blev ombedda att swisha pengar tillbaka pengar till en namngiven person, vilket de gjorde.
- Först efteråt upptäckte kvinnorna att de inte fått in några pengar. I stället hade bedragarna gjort överföringar mellan deras egna bankkonton, som döpts till ”Hanna AB” eller ”Nathalie AB”.
- Den 32-åriga kvinna i södra Stockholm som tog emot swishbetalningarna döms nu i Svea hovrätt för penningtvättsbrott.
