Därför är 30 grader farligt i Sverige och inte i Italien
Rådet som Taina Adolfsson fick när hettan i hennes lägenhet kändes som en bastu var att stänga fönstren och dra ner persiennerna. Detta för att hålla värmen ute.
– Vilket skitprat. Det gick inte, det var hemskt, det blev så otroligt instängt och varmt.
Det är ovanligt med långa värmeböljor i Sverige men sommaren 2018 slog de till. Extremvärmen kom redan i maj, juni hade mer vanliga temperaturer och sedan återkom ett långvarigt högtrygg i juli som höll i sig in i augusti.
Taina Adolfsson var då 75 år och hon har underliggande sjukdom, en leversjukdom. I ett hyreshus i Oskarshamn byggt på 1960-talet utan modern ventilation värmdes bostaden upp rejält.
– Jag orkade knappt göra någonting och svetten rann. Jag tänkte att ”detta är slutet”. Ute var det torrt och gult och det var som att nu är världen förstörd, jag fick klimatkatastrofkänsla. Kunde det aldrig ta slut?
Det är farligt med värme. I efterhand kunde Folkhälsomyndigheten konstatera en överdödlighet sommaren 2018 på 700 personer. Ute i Europa hade en värmebölja 2003 orsakat en överdödlighet på upp mot 70 000 personer. Olika beredskapsplaner för liknande extremväder sattes i verket. Det ledde också till att svenska SMHI började larma om höga temperaturer 2013.
Enligt Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, är kritiska temperaturer olika i olika länder men också inom ett land. Svenskarna påverkas av en temperatur medan invånare i varmare delar av världen inte alls av samma temperatur. I italienska Sicilien är 30 grader ingen fara men i Alperna leder de till hälsoproblem. I Sverige har man sett en 10% ökad dödlighet efter tre dagar i följd med maxtempereraturer på 27 grader och ökar temperaturen gör också överdödligheten det
Skillnaderna länder emellan brukar förklaras med att regionerna är olika anpassade till värmen. Hur bostäderna är utformade, invånarnas beteenden och till viss del fysiologisk anpassning. Exempel på bostäders anpassning är att medelhavsbostäder haft fönsterluckor, äldre hus på sydkusten i USA öppna verandor för nattbrisen och rika länder nu mycket air-condition.
Enligt Bertil Forsberg måste nu också vi i Sverige anpassa byggnader och våra beteenden. Det har börjat göras på exempelvis sjukhus men det finns stora brister.
– Det vi såg 2018 med nära 700 extra dödsfall under en värmebölja säger att det är ett viktigt problem. Vi måste tänka på hur vi bygger, på hur vi förtätar och på inom- och utomhusmiljöerna. Alla borde till exempel kunna hitta skugga på rimligt avstånd.
LÄS OCKSÅ: Få bostadsbolag i södra Sverige anpassar sig till varmare klimat
Psykisk ohälsa en riskfaktor
Äldre är en riskgrupp, bland annat för att de har svårare att reglera kroppstemperaturen och känna av vätskebrist. En annan riskgrupp är personer med lungsjukdomar. De med psykisk ohälsa drabbas också i större utsträckning. De kan ha svårare att uppfatta kroppens signaler och ta mediciner som är vätskedrivande eller påverkar kroppens temperaturreglering. Vid kritiskt höga temperaturer är det framför allt hjärtat som får det jobbigt när kroppen kämpar för att hålla nere temperaturen. Hjärtinfarkt anses vara en vanlig dödsorsak.
Enligt Bertil Forsberg visar studier att sköra grupper på en gång riskerar negativa hälsoeffekter vid temperaturtoppar, för andra grupper är långvariga värmeböljor mer hotfullt. Han anser inte att detta är ett problem som ligger i framtiden.
– Jag tycker vi har det redan nu. Det är förmodligen fler i Sverige som dör av värme än i bränder och av radon i bostäder tillsammans. Det är precis som att man ser det som att detta är något man inte kan göra någonting åt.
När situationen blev allt för svår för Taina Adolfsson var hennes reaktion att flytta.
– Men vart ska man ta vägen? Jag är ingen höginkomsttagare som kan åka till ett hus vid havet och lägga mig och ta det lugnt.
Somrarna som följde efter 2018 har inte varit lika extrema men lägenheten är fortfarande mycket varm. Fram till halv två på dagarna lyser solen in i vardagsrummet.
Hål i väggen bättre men ger kalla vintrar
Efter påtryckningar har hyresvärden borrat upp ett hål i väggen för att öka luftstillströmningen. Det hjälper någon men blir ändå inte drägligt. Dessutom blir det mycket kallt på vintern.
– Jag får höra att det är som det är för huset är från 1960-talet. Men en bra hyresvärd borde följa med i utvecklingen. Vi har till exempel tagit bort giftiga utsläpp, vilket ses som en självklarhet så jag tycker inte man kan skylla på en sådan sak.
Om det skulle komma en ny värmebölja vet Taina Adolfsson inte vad hon skulle göra.
– Det finns inget jag kan göra. Jag har köpte en sådan där vanlig fläkt. Jag funderar på en mer avancerad. Men har jag råd? Jag är ensam pensionär.
Granskningen av hur framtidens värmeböljor kan påverka dig och din bostad är ett samarbete mellan Hem & Hyra och SVT-nyheter. Den visar att knappt något bostadsbolag i södra Sverige har påbörjat ett nödvändigt arbete med att anpassa bostäderna till ett varmare klimat.
LÄS VIDARE PÅ HEM & HYRA: Ditt hem blir en bastu – så slår framtidens värmeböljor
SE SVT NYHETERS INSLAG: Här bli värmeböljorna fler – och kylbehovet större
LÄS VIDARE: Svenska hem upplevs allt varmare – större problem än kylan vintertid
(uppdaterad länk)
