Rut skapar jobb – men inte för arbetslösa i Sverige
När rutavdraget infördes av den borgerliga regeringen 2007 var syftet bland annat att omvandla svart arbete till vitt, att fler korttidsutbildade skulle få jobb och att män och kvinnor skulle få enklare att kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor.
Det som har lyckats bäst är att minska den svarta marknaden för hemstädning och liknande. Enligt en stor undersökning från Skatteverket har svenskarnas medvetna köp av svarta tjänster minskat sedan 2005 från cirka 11 till 3 miljarder kronor och samtidigt har nya, vita jobb skapats.
Analyser från den statliga myndigheten Tillväxtanalys, visar att rutavdraget skapade omkring 8 500 nya heltidsjobb under perioden 2010 till 2015. Å andra sidan kostade varje rutarbete 1,6 – 1,9 miljoner kronor per år i utebliven skatt. Om de pengarna hade använts på andra sätt hade de också kunnat leda till nya arbetstillfällen.
Det andra målet – att fler korttidsutbildade skall komma in på arbetsmarknaden – har fått tveksamt resultat. Bara var femte rut-anställd har kort utbildning och de allra flesta hade andra jobb innan de började i rutbranchen, enligt Tillväxtanalys.
Även Riksrevisionen har granskat rutreformen och kommit fram till att många av de nya rutarbetarna är arbetskraftsinvandrare, framför allt från Östeuropa. Det innebär att avdraget inte ger så stor effekt för arbetslösa i Sverige.
Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har undersökt vilka som arbetar i rutbranschen.
– Vi har fått många utrikesfödda företagare som invandrat från andre EU-länder. Däremot har det blivit en relativt liten förbättring för kvinnor med flyktingbakgrund. Om man vill använda statliga medel för att underlätta deras integration och arbetssituation, så är min slutsats att rutavdrag är en ineffektiv metod, säger Johanna Rickne.
När det gäller syftet att underlätta för familjer att kombinera familjeliv och yrkesliv så verkar även det ge tveksamt resultat. Riksrevisionens granskning visar att bara 31 procent av de som använder rut har barn som bor hemma.
Trots all kritik planeras nu en utvidgning av rutavdraget, efter överenskommelsen mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna i januariavtalet i fjol. Nu är det inte längre arbetsmarknad, integration eller jämställdhet som anges som syfte. Punkten om rutavdrag finns under rubriken “Bättre villkor för företagande och entreprenörer”.
En statlig utredning föreslog i januari en utvidgning av rutavdraget från 2021:
- Tvätt vid tvättinrättning, inklusive transport av tvätten.
- Möblering av bostad, inklusive montering av nya möbler.
- Transport av bohag till andrahandsbutiker, loppmarknader och liknande där det kan komma till återanvändning samt till och från magasinering.
- Enklare tillsyn av bostad, exempelvis ett fritidshus.
- Taket för avdrag höjs till 75 000 kronor per person och år.
I höst kommer förslag om ytterligare utvidgning och/eller subventionering för personer över 65 år.
