700 000 sitter kvar på usla elavtal – helt i onödan
Den som flyttar in i en lägenhet och inte själv väljer elavtal blir automatiskt tilldelad ett anvisningsavtal, tidigare kallat tillsvidareavtal. Det innebär nästan alltid att man får betala betydligt mer än om man gjort ett aktivt val och fått ett avtal med rörligt eller fast pris.
I genomsnitt betalar en kund med ett anvisat elavtal 20-25 procent mer för sin elektricitet. Men det finns också skräckexempel där det anvisade priset är uppemot 50 procent högre än om man gjort ett aktivt val. För en genomsnittlig lägenhet handlar det om cirka 500 kronor om året, men somliga lägenhetsinnehavare betalar betydligt mer än så i överpris.
– Det kan absolut hamna på en tusenlapp per år eller mer. Så mycket skiljer det sig åt mellan olika leverantörer och avtal. Och gäller det radhus eller villor kan det bli mycket mer än så. Här finns det pengar att tjäna, säger Hans Dahlin, energi- och miljöexpert på Hyresgästföreningen.
Trots att det alltså finns tusenlappar att spara har i dag omkring 700 000 elkunder i Sverige – var sjätte hushåll – kvar sina onödigt dyra anvisningsavtal.
– Många elkonsumenter tänker nog inte så mycket på sina elavtal, det är kanske inte en jättestor del av hushållsekonomin. Men man känner nog heller inte till hur enkelt det är att byta avtal.
Hans Dahlin tipsar om att man kan gå in på elpriskollen.se och jämföra olika avtal. Det tar några minuter och är väl värt tiden. Bakom sajten ligger statliga Energimarknadsinspektionen, som sköter tillsynen av branschen och också ska hjälpa kunderna att välja avtal.
– Vi tycker att det är alldeles för många kunder som är inaktiva. Vi skulle gärna se att alla engagerar sig på marknaden och väljer avtal. Det gynnar både dem själva och konkurrensen, säger Sara Sundberg, chef för myndighetens avdelning för konsumenträtt.
För elhandelsbolagen innebär de dyrare anvisningsavtalen hundratals miljoner kronor i intäkter varje år. Därmed är de rimligen inte överdrivet motiverade att få kunderna att byta till bättre avtal, även om lagen säger att de har en informationsplikt.
– Det stämmer att det är lite dubbelbottnat. Dels vill man tjäna pengar på de här kunderna, dels ska man vara bra på att informera dem om alternativen. Därför har vi bett regeringen om utökade befogenheter att granska hur elhandelsföretagen sköter informationen gentemot kunden, säger Sara Sundberg.
