”Målet är aldrig att resultatet ska bli bra” – allmännyttorna är fast i fuskarnas klor
Fredrik Larsen arbetar som teknik- och förvaltningschef på det kommunala bostadsbolaget Byggebo i Oskarshamn och han är kritisk till hur Lagen om offentlig upphandling (LOU) fungerar i samband med nybyggnationer av hyresrätter.
– På den privata sidan är beställaren kung, men här är vi i underläge hela tiden, säger han.
Enligt honom gör regelverket att de kommunala bostadsbolagen har svårt att skydda sig från oseriösa aktörer.
– Målet är aldrig att resultatet ska bli bra, utan bara att vi ska följa avtalet, säger Fredrik Larsen.
Ofta tillkommer kostnader för miljoner
Han beskriver hur han som upphandlare inom den privata sektorn upplevde att den som erbjöd tjänsten var mån om att uppfylla sin del av avtalet. Som offentlig upphandlare är hans upplevelse tvärt om att det alltid är entreprenören som har rätten på sin sida.
– På den privata sidan är beställaren kung, men här är vi i underläge hela tiden. Om vi missat att skriva med något så är det aldrig någon som informerar oss om det, förens efter att vi skrivit på avtalet om upphandling. Först då upplyser de oss om vad vi missat och vad det kommer att kosta extra och det kan röra sig om kostnader för flera miljoner kronor, säger Fredrik Larsen.
Efter att de olika aktörerna lämnat in sina anbud ser bolaget över vilka som gjort ett korrekt anbud och uppfyller de krav som ställts av bostadsbolaget.
– Det kan till exempel vara krav på årsomsättning, inga skulder hos kronofogden, korrekt betalade skatter samt att de faktiskt har rätt gubbar med rätt kompetenser. Men det absurda är att vi bara får titta på det som vi sagt att vi ska undersöka redan i förfrågningsunderlaget och vi får dessutom bara ringa de referenser de själva har angett, säger Fredrik Larsen.
Lagstiftningen skyddar fuskare
Likabehandlingsprincipen gör att alla företag som deltar i upphandlingen måste bedömas utifrån samma och i förväg meddelade villkor, medan sekretesslagstiftningen innebär att de kommunala byggbolagen inte får avslöja vilka som deltar i en upphandling innan den är avgjord. Därmed kan han inte ringa upp en annan allmännytta som anlitat företaget och fråga hur de upplevde processen om byggarna inte själva har angett dem som referens. De får inte heller undersöka företag som de är misstänksamma mot mer grundligt än andra anbudsgivare.
Fredrik Larsen menar att det därför är avgörande att man redan från början är noggrann med vilka utreslutningsgrunder som finns och vilkas sorters referenser man vill ha in.
– För när du väl skrivit på avtalet kan du i stort sett inte dra dig ur och först då får du möjlighet att sätta dig ner med byggaren och gå igenom så inget missats.
Kräver en orimlig expertisnivå
Han beskriver vidare att upphandlingarna vid nybyggnation kräver en expertisnivå på LOU som är omöjlig att ha internt på ett litet bolag som Byggebo. I stället måste de ofta ta in dyra konsulter.
– Det drabbar hyresgästerna genom att hyran blir dyrare.
Enligt honom är det även hyresgästerna som drabbas av de eventuella fel som begås under upphandlingen och av byggföretagen.
– I ett hus där värmen inte fungerar så är det ju hyresgästerna som tvingas bo där tills problemet är åtgärdat, säger Fredrik Larsen.
Utan LOU menar han att de hade kunnat ställa högre och mer relevanta krav på byggarna. Nu får man fokusera för mycket på formalia, där minsta kommatecken som hamnar fel kan leda till en överklagan eller en felaktig produkt. Han lyfter även fram hur LOU gör det svårt att etablera en långsiktig relation med de företag som anlitas.
– Det gör att det även finns ett mindre incitament för byggarna att göra ett bra jobb.
Men är det inte bra om LOU förhindrar korruption?
– Om man tror att LOU förhindrar korruption inom upphandlingarna så ska man även komma ihåg att LOU gäller bara i första ledet mellan oss och huvudentreprenören. För byggaren är det sedan fritt fram att ta in underentreprenörer som i sin tur tar in andra underentreprenörer genom vilka avtal de vill.
Enligt några av de allmännyttor jag varit i kontakt med är de större bolagen mer pålitliga och lättare att ha att göra med under byggnationen, håller du med om denna bild?
– Nej. Det spelar ingen roll vilket namn företaget har utan det som är avgörande är vilka människor som sitter på de olika positionerna. Det gäller oavsett om det är NCC eller Skanska eller ett litet företag. Det är människorna som utgör företaget. Inte företaget som utgör människorna, säger Fredrik Larsen.
