Antalet hemlösa ökar från 1 333 personer till 1740, vilket är en ökning med 31 procent på bara ett år. Det visar kommunens årliga kartläggning av antalet hemlösa. Mest ökar den del av hemlöshet som betraktas som strukturell, alltså där de drabbade personerna inte har någon social problematik. De senaste siffrorna visar att 1198 personer räknas dit.

– Kurvan går brant uppåt, säger Lars G Larsson, utvecklingssekreterare på stadskontorets välfärdsavdelning.

Läs ocksåHemlös dömd till fängelse – tog sig in i tom lägenhet: "Vad ska man göra – ska man dö?"

– Samtidigt ser vi att den sociala hemlösheten har inte förändrats jättemycket. Den dramatiska förändringen gäller den strukturella hemlösheten. 

I analysen av bakomliggande orsaker är det främsta skälet bristande förankring i samhället och på bostadsmarknaden. Man har svårt att få en bostad helt enkelt. Andra skäl som obetalda hyror eller andra skulder samt olika former av störningsproblematik står för bara en fjärdedel av fallen.

Till siffran 1740 hemlösa ska läggas 887 barn, även det en kraftig ökning från förra året då 675 barn ingick i familjer som räknades som hemlösa. Det är en allt större andel av de hemlösa som har barn,  34 procent, och av dessa  av de drabbade har nu barn och 98 procent av dessa ingår i strukturellt hemlösa hushåll. 

Läs ocksåJohnny ville rädda sin bror från hemlöshet – klassas som svartuthyrare: ”De har skapat ett problem som inte finns”

– Inga av dessa lever på gatan, det är viktigt att säga. Barnfamiljerna är första prioritet, säger Carina Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för sociala frågor.

Hon menar att den ökade hemlösheten är en spegel av bostadsbristen och en allt tuffare bostadsmarknad.

– Det är bostäder som saknas. Hade det bara funnits bostäder hade allt detta löst sig.

Läs ocksåJohnny ville rädda sin bror från hemlöshet – blev uppsagd tre gånger: "Känns som en häxjakt"

Men det räcker inte med att bygga mer, menar hon. Bolagen måste se över sina regler för vem man accepterar som hyresgäst.

– Det finns många fastighetsägare som inte accepterar hyresgäster med försörjningsstöd och andra former av bidrag. Det utestänger väldigt många personer. Vi försöker föra en dialog med större fastighetsägare och visa att de liksom MKB borde kunna acceptera stöd, säger hon.  

Många av de drabbade har ett annat födelseland än Sverige. För 2016 är 69 procent av de hemlösa utrikesfödda vilket kan jämförs med 2013 då 54 procent av de drabbade var födda i ett annat land. 

– Visst är det flyktingsituationen som syns i den här bilden, säger Carina Nilsson och pekar på anhöriginvandring och ebo, lagen om eget boende, som delar i problematiken. 

Samtidigt som antalet hemlösa växer stiger också kostnaderna. Endast 30 personer av det sammanlagda antalet hemlösa beräknas leva som uteliggare. Resten hankar sig fram i olika former av provisoriska boenden där hotell och vandrarhemsverksamhet dominerar. Mycket kostsamt för kommunen. För 2017 ligger budgeten på 402 miljoner kronor, berättar Carina Nilsson.