Allt fler studenter ratar korridoren
– Jag har trivts jättebra det här året. Men nu vill jag ha något eget.
Det säger Amanda Perlind från Stockholm, som började plugga i Linköping förra hösten.
– Jag hade jättetur som kunde få ett korridorrum direkt eftersom jag inte ställde mig i bostadskö förrän jag kom in på universitetet. Många har ju köat i flera år.
Rummet på Ryds allé är 20 kvadratmeter och har eget badrum men köket delas med sju andra hyresgäster.
– Alla har ju lite olika syn på det här med städning och för mig är det jobbigt eftersom jag är pedant, säger Amanda Perlind.
Nu vill hon flytta till en egen lägenhet, men har ännu inte lyckats få tag på någon.
– Helst vill jag ha en etta för det är svårt att ha råd med större när man bor ensam som student. Men det är verkligen brist på ettor.
Amanda Perlind är långt ifrån ensam. Enligt Annika Samuelsson, fastighetsansvarig på studenternas hyresgästorganisation Kombo, är det en tydlig trend att allt fler studenter ratar korridorsboende till förmån för egen lägenhet.
– Det är inte lika stor efterfrågan på korridorsrum nuförtiden. Det kan man se på vad som blir ledigt först och hur många bostäder som står tomma, säger Annika Samuelsson.
Hon tycker därför inte att det är konstigt att hyresvärdar anpassar sig och bygger om rum till lägenheter.
Heimstaden, som har 467 studentbostäder varav drygt 400 rum, har beslutat att under hösten bygga om 16 rum och två gemensamma kök till 14 lägenheter på Ryds allé 15. Och enligt fastighetschef Niklas Jensen talar det mesta för att satsningen kommer att fortsätta.
– Vi vill se om det här blir lyckat. Sen tar vi ställning till om vi ska bygga om fler. I dag händer det att vi har vakanser i studentkorridorer samtidigt som det finns efterfrågan på lägenheter, säger Niklas Jensen.
Christoffer Gerking, fastighetsförvaltare hos Heimstaden, konstaterar att studenter som grupp ser annorlunda ut i dag än när de flesta korridorsbostäder byggdes på 1960- och 70-talet.
– Då var det vanligare att man flyttade direkt hemifrån till en studentbostad. I dag är studenterna i olika åldrar. Många har barn och de kan inte bo i korridor. Det funkar ju varken för barnet eller kanske framför allt för de andra som bor i korridoren, säger Christoffer Gerking.
Annika Samuelsson betonar att hon tycker att det är bra att hyresvärden anpassar utbudet till efterfrågan. Men personligen tycker hon att utvecklingen är tråkig.
– Jag vill slå ett slag för att korridorsboende är trevligt och jag tycker att man ska överväga att prova. Man kan skaffa sig vänner för livet som man aldrig hade träffat annars.
Korridorsrum är också generellt den billigaste formen av studentboende.
Kan utvecklingen leda till att det på sikt blir svårt att få tag på studentboende med låg hyra?
– Nej, ingen av de hyresvärdar vi har kontakt med har ambitionen att bygga bort alla rum utan det kommer att finnas korridorsrum även i fortsättningen, men färre, säger Annika Samuelsson.
Amanda Perlind hoppas få tag på en lägenhet så fort som möjligt.
– Det har nog varit bra för mig att bo i korridor, för jag har inte behövt känna mig ensam som nyinflyttad i Linköping. Men nu vill jag ha ett eget kök.
• Även kommunala Studentbostäder med drygt 4 200 bostäder bygger om rum till lägenheter.
• Under de senaste tio åren har bolaget minskat andelen rum från från cirka 60 procent av beståndet till 40. Ett antal lägenheter, men framför allt rum, har också sålts till Heimstaden.