Allvarliga brister i skyddsrum
I dag finns det 6667 skyddsrum i Stockholm uppdelade i så kallade A- och B-områden vilket är ett sätt att definiera olika områdens befolkningstäthet. Men många av skyddsrummen är inte fullt funktionsdugliga. De allra flesta får någon form av anmärkning när de besiktas. Dessutom tar det allt längre tid mellan varje kontroll. Av de 6667 skyddsrummen i Stockholms A- och B-områden väntar nu 4776 på kontroll men endast cirka 200 kommer att få en besiktning under 2016.
– Vi halkar efter eftersom vi saknar pengar. Förut låg vi på ett tio- till tolvårsintervall men nu är det mycket längre. Det finns skyddsrum i Stockholm som inte besiktats sedan 1998, säger Annelie Larsson på MSB, den myndighet som i dag har ansvaret för skyddsrum i Sverige.
Problemet med långa perioder mellan besiktningar är att saker och ting hinner hända med en fastighet över tid. Stölder i förråden är ett problem, kunskapsbrist när det gäller renoveringar och olika typer av ingrepp i husen (felaktigt installerade bredband och avlopp) är andra.
Och det är misstag som kan bli dyra för enskilda fastighetsägare. Björn Wallin på BLP entreprenad AB, utför reparationer i skyddsrum som besiktats med allvarliga anmärkningar. Han visar ett skyddsrum i Aspudden som kommer att kosta fastighetsägaren minst tvåhundratusen kronor att återställa. Bara för att avloppsrör som dragits genom rummet inte motsvarar MSB:s krav. Framförallt äventyras skyddet mot olika gaser när det borrats och installerats olika saker. Skyddsrummen måste vara täta och de måste kunna stå emot tryckvågen efter en explosion.
– Fastighetsägarna har problem med att entreprenörerna inte gör rätt. De har släppt in dem för lättvindigt. Ibland har de till och med sågat upp hål i väggen och satt in fönster. Andra fel är att det saknas utrustning. Det har plockats under årens lopp, säger Björn Wallin.
De allmännyttiga bolagen i Stockholmsområdet sätter av flera hundratusen kronor varje år för den här typen av reparationer. Stockholmshem en kvarts miljon kronor, Svenska Bostäder mer än 320 000 kronor och Familjebostäder räknar med runt 300 000 per år. Men det kan bli mer.
– De upprustningar som krävt återbesiktning har kostat mellan 100 000 och 400 000 kronor, säger Jenny Bicho på Familjebostäder.
Anders Hansson, riksdagsledamot för moderaterna, motionerar nu för att införa en skyddsrumsavgift för att på så sätt säkerställa regelbundna inspektioner av och höja kvaliteten på skyddsrummen. Han jämför det med en rutin liknande den som krävs för sotning i Sverige. På så sätt kan medvetenheten öka bland alla inblandade.
– Det handlar även om att MSB måste informera hyresvärdarna, så att de inte riskerar drabbas av höga merkostnader. Man måste ha en dialog så att man förstår vilka krav skyddsrumslagen ställer. MSB måste kontrollera mycket mer än man gör idag, säger Anders Hansson.
Sedan 2002 byggs inte längre några skyddsrum i Sverige mer än som ersättning när gamla behöver uppgraderas vid renoveringar där raslasterna för fastigheten ökar. Det är också något som Anders Hansson vill titta på.
– Finns de på rätt ställe, är de tillräckligt många – vad vill vi göra med skyddsrummen? Ska de anses vara en del av krisberedskapen? Man kan tycka att de lite spelat ut sin roll, men då får staten säga det. Fram tills ett sådant beslut tagits måste skyddsrummen vara funktionsdugliga och användbara, säger Anders Hansson.
MSB väljer ut skyddsrum för kontroll. Besiktningsmän inspekterar. Protokoll går tillbaks till MSB som därefter presenterar åtgärdslistan för fastighetsägaren. Efter en tid ska åtgärderna vara genomförda och då får fastighetsägaren ett godkännandebevis.
