Gammal kyl kan ge högre hyra – men Anders gillar sina återbrukade vitvaror: ”Vad ska jag med nya till?”

Dalarna Det som kunde tagit veckor tog bara några dagar. Anders Roberg fick en återanvänd kyl och frys. Allt fler värdar återbrukar för att minska sitt klimatavtryck. Men gammalt riskerar att bli dyrt för hyresgästerna. Det är värdar och Hyresgästföreningen överens om.
En man står vid kylen i sitt kök.
Foto: Anna Rytterbrant
Anders Roberg tycker det är helt rätt med återbruk. Han har via sin hyresvärd Tunabyggen i Borlänge fått en bänkugn samt kyl och frys som tidigare stått i andra lägenheter. I framtiden kan hyresgäster få betala högre hyra även för återanvända grejer.

Den verkar inte ha ­varit helt frivillig – Anders Robergs flytt från bostadsrätten till Tunabyggens 65 plus-boende i Borlänge.

– Det var ungarna, de ville inte att jag skulle bo kvar eftersom balansen min är sämre, säger han.

Läs också40 procent av hyresvärdarna har noll koll på klimatpåverkande utsläppUtsläpp

Och med facit i hand blev det riktigt bra. Ta till exempel detta med ugnen, kylen och frysen.

– Frysen var helkass och det fanns ingen ugn. Jag gillar att laga mat så ugn vill jag ha. Då är det bra med hyresrätt: ”Jag ska åka ner och titta vad vi har”, sa vaktmästaren och kom med ­grejerna ­efter några dagar, berättar Anders.

Leveranstiderna kan vara långa på vitvaror, men tack vare att Tunabyggen börjat med återbruk kunde Anders få, om inte nya, så väl fungerande grejer snabbt.

Läs ocksåAkut klimatstress för Sveriges största värdar

Men det är framför allt ­minskat klimatavtryck som är den stora vinsten med återbruk. Bygg- och fastighets­sektorn står enligt Boverket för över en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

En man står i sitt kök med vita köksskåp.
Anders Roberg tycker det är helt rätt med återbruk. Han har via sin hyresvärd Tunabyggen i Borlänge fått en bänkugn samt kyl och frys som tidigare stått i andra lägenheter.

Kostnad eller besparing?

Enligt en app som Tunabyggen ­använder för att administrera åter­bruket har de på mindre än ett år ­sparat två miljoner kronor och växthusgaser motsvarande 25 ton koldioxid. Det kan jämföras med att vi i Sverige i genomsnitt släpper ut cirka åtta ton koldioxid per person och år via konsumtion.

Läs också''Individuell mätning ska inte vara enda åtgärden''

Och man vill ju gärna att återbruk är ­klimatsmart, lönsamt och ger lägre ­hyror. Men så enkelt är det inte. I ­stället kan gammalt bli dyrt.

En Hem & Hyra-enkät som besvaras av kommunala värdar i 12 av 21 län visar på ­stora skillnader. Å ena sidan: Kfast i ­Eskilstuna som uppskattar att de sparar upp till fem miljoner kronor per år. Mimer i Västerås beräknar även de att de går plus: 1,6 miljoner kronor.

Mot­polen är Örebrobostäder. De drog i gång med återbruk år 2021 och uppger att återbruket är en kostnad.

Karlstads Bostads, Nordanstigs bostäder och Ronnebyhus svarar i sin tur att återbruk i nuläget är ett nollsummespel.

Ida Karlsson, fastighetschef för Ronnebyhus.
”Vi har fått jättemycket positivt gensvar, både från hyresgäster och nyfikna branschkollegor”, säger Ida Karlsson, fastighetschef för Ronnebyhus.

Men Ida Karlsson som är fastighetschef för Ronnebyhus ser ändå en potentiell vinst i längden.
– Vi och entreprenörerna har lärt oss ett annat arbetssätt och det tar alltid tid. Nu ser vi att våra senaste fönsterrenoveringar går allt snabbare och vi får då också en ekonomisk vinst i att renovera. Rent generellt kommer vi nu väldigt sällan byta ut fönster efter att vi lärt oss detta, säger Ida Karlsson.

Montage av två bilder. En hand som håller en mobil och en tvättmaskin.
Varorna testas, görs rent och står i ett lager i väntan på att återbrukas. Hos Tunabyggen och flera andra bostadsbolag sköts återbruket via appar som visar varorna som finns tillgängliga, mått och status. Appen Palats räknar även ut hur mycket återbruket sparat både på klimatet och i pengar.

161 ton väntar på återbruk

Att det ser så olika ut kan även bero på hur bolagen räknar, tror Fredrik ­Gedin som är miljö- och avfallsstrateg på Tunabyggen:

– Allt beror så klart på hur man ­räknar, men att slänga fullt ­fungerande kylskåp kostar också, säger Fredrik ­Gedin.

Som exempel tar han alla grejer som Tunabyggen enligt appen har på lagret i väntan på återbruk. Det är kylskåp, spisar, dörrar och handfat till en vikt av 161 ton.

– Att låta allt gå till förbränning kostar nästan 300 000 kronor. Dessutom tror jag att våra hyresgäster tycker att det är bra att vi inte bidrar till ett onödigt resurs­slöseri. Det mesta som vi återbrukar är högst fem år gammalt, säger Fredrik Gedin.

”Jag tror att våra hyresgäster tycker att det är bra att vi inte bidrar till ett onödigt resurs­slöseri”, säger Fredrik Gedin som är miljö- och avfallsstrateg på Tunabyggen.

Återbruk ger inget hyrespåslag

En orsak till att återbruk inte ­alltid ­lönar sig ekonomiskt är systemet kring hur ­hyror sätts med hjälp av bruksvärdes­systemet vid till exempel rot-­renoveringar.

Då byter värdarna ut ytskikt och vitvaror i lägenheterna. Det görs inte alltid för att det behövs, utan för att det krävs en standard­höjning för att få höja hyran. Att återbruka ger ingen ­standardhöjning och därmed inte de hyrespåslag som ­värdarna behöver för att få ekonomi i ­renoveringar.

– Jag tror inte riktigt att Hyresgästföreningen har förstått problemet. Det är gamla regler och nu måste vi tänka om, säger Fredrik Gedin.

Halvkroppsporträtt på Marcus Kjellin som står längst till höger i bild i en mörkblå skjorta. I bakgrunden syns ett bostadshus.
Marcus Kjellin, förhandlingsstragteg på Hyresgästföreningen, säger att utrymmet för lösningar i hyresförhandlingarna krymper i ett ekonomiskt läge där hyresgästerna har svårare att klara hyreshöjningar samtidigt som bostadsbolagens kostnader har ökat kraftigt.

”En ödesfråga”

Men Hyresgästföreningens ­strateg Marcus Kjellin håller med om problemet. Han tror att hyresgäster i fram­tiden kommer att få högre hyra även med återbrukade grejer.

– Det här är en av framtidens stora knäckfrågor som måste lösas. Vi har byggt in oss i ett system där det blivit lönsamt att kasta och ersätta med nytt, säger han och fortsätter:

– Problemet vi står inför är att ­pedagogiskt förklara att hyresgäster får högre hyra för ett uppfräschat, redan ­använt handfat. Hyresgäster har vant sig vid att högre hyra innebär nytt. Det är en ödesfråga för bruksvärdessystemet att det här hanteras, säger Marcus Kjellin.

Ett lager med dörrar.
Bygg- och fastighets­sektorn står enligt Boverket för över en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Att återbruka är ett sätt att försöka minska klimatavtrycket.

”Är ingen miljönisse”

Hyresgästen Anders Roberg tycker att återbruk är bra även om det inte sänker hyror utan kanske till och med kostar.

– Jag är ingen miljönisse. Att sortera är ju rena vetenskapen, men miljön ska man vara rädd om.

Men vill du inte hellre ha nya grejer?

– Nej tok heller! Vad ska jag med det till? Jag tycker det är bra att ­återanvända saker, bara det jag får fungerar bättre än det jag hade innan och är rent.

Fakta: Bruksvärdessystemet

• Innebär att hyran baseras på lägenhetens standard och kvalitet på till exempel ytskikt och vitvaror.

• Ju mer standarden höjs med hjälp av exklusiva vitvaror och ytskikt desto mer har värden rätt att höja hyran.

• Det kan vara ett sätt för värdar att finansiera stamrenoveringar.

Hyresgästerna och klimatkrisen
Läs också Florence fick tvättmaskinen fixad med begagnad reservdel – nu ska Uppsalahem börja återbruka mer Går de med på att flytta ut kan deras kontrakt försvinna: ”De har satt oss i en rävsax”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.