Gammal kyl kan ge högre hyra – men Anders gillar sina återbrukade vitvaror: ”Vad ska jag med nya till?”

Den verkar inte ha varit helt frivillig – Anders Robergs flytt från bostadsrätten till Tunabyggens 65 plus-boende i Borlänge.
– Det var ungarna, de ville inte att jag skulle bo kvar eftersom balansen min är sämre, säger han.
Och med facit i hand blev det riktigt bra. Ta till exempel detta med ugnen, kylen och frysen.
– Frysen var helkass och det fanns ingen ugn. Jag gillar att laga mat så ugn vill jag ha. Då är det bra med hyresrätt: ”Jag ska åka ner och titta vad vi har”, sa vaktmästaren och kom med grejerna efter några dagar, berättar Anders.
Leveranstiderna kan vara långa på vitvaror, men tack vare att Tunabyggen börjat med återbruk kunde Anders få, om inte nya, så väl fungerande grejer snabbt.
Men det är framför allt minskat klimatavtryck som är den stora vinsten med återbruk. Bygg- och fastighetssektorn står enligt Boverket för över en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Kostnad eller besparing?
Enligt en app som Tunabyggen använder för att administrera återbruket har de på mindre än ett år sparat två miljoner kronor och växthusgaser motsvarande 25 ton koldioxid. Det kan jämföras med att vi i Sverige i genomsnitt släpper ut cirka åtta ton koldioxid per person och år via konsumtion.
Och man vill ju gärna att återbruk är klimatsmart, lönsamt och ger lägre hyror. Men så enkelt är det inte. I stället kan gammalt bli dyrt.
En Hem & Hyra-enkät som besvaras av kommunala värdar i 12 av 21 län visar på stora skillnader. Å ena sidan: Kfast i Eskilstuna som uppskattar att de sparar upp till fem miljoner kronor per år. Mimer i Västerås beräknar även de att de går plus: 1,6 miljoner kronor.
Motpolen är Örebrobostäder. De drog i gång med återbruk år 2021 och uppger att återbruket är en kostnad.
Karlstads Bostads, Nordanstigs bostäder och Ronnebyhus svarar i sin tur att återbruk i nuläget är ett nollsummespel.

Men Ida Karlsson som är fastighetschef för Ronnebyhus ser ändå en potentiell vinst i längden.
– Vi och entreprenörerna har lärt oss ett annat arbetssätt och det tar alltid tid. Nu ser vi att våra senaste fönsterrenoveringar går allt snabbare och vi får då också en ekonomisk vinst i att renovera. Rent generellt kommer vi nu väldigt sällan byta ut fönster efter att vi lärt oss detta, säger Ida Karlsson.

161 ton väntar på återbruk
Att det ser så olika ut kan även bero på hur bolagen räknar, tror Fredrik Gedin som är miljö- och avfallsstrateg på Tunabyggen:
– Allt beror så klart på hur man räknar, men att slänga fullt fungerande kylskåp kostar också, säger Fredrik Gedin.
Som exempel tar han alla grejer som Tunabyggen enligt appen har på lagret i väntan på återbruk. Det är kylskåp, spisar, dörrar och handfat till en vikt av 161 ton.
– Att låta allt gå till förbränning kostar nästan 300 000 kronor. Dessutom tror jag att våra hyresgäster tycker att det är bra att vi inte bidrar till ett onödigt resursslöseri. Det mesta som vi återbrukar är högst fem år gammalt, säger Fredrik Gedin.

Återbruk ger inget hyrespåslag
En orsak till att återbruk inte alltid lönar sig ekonomiskt är systemet kring hur hyror sätts med hjälp av bruksvärdessystemet vid till exempel rot-renoveringar.
Då byter värdarna ut ytskikt och vitvaror i lägenheterna. Det görs inte alltid för att det behövs, utan för att det krävs en standardhöjning för att få höja hyran. Att återbruka ger ingen standardhöjning och därmed inte de hyrespåslag som värdarna behöver för att få ekonomi i renoveringar.
– Jag tror inte riktigt att Hyresgästföreningen har förstått problemet. Det är gamla regler och nu måste vi tänka om, säger Fredrik Gedin.

”En ödesfråga”
Men Hyresgästföreningens strateg Marcus Kjellin håller med om problemet. Han tror att hyresgäster i framtiden kommer att få högre hyra även med återbrukade grejer.
– Det här är en av framtidens stora knäckfrågor som måste lösas. Vi har byggt in oss i ett system där det blivit lönsamt att kasta och ersätta med nytt, säger han och fortsätter:
– Problemet vi står inför är att pedagogiskt förklara att hyresgäster får högre hyra för ett uppfräschat, redan använt handfat. Hyresgäster har vant sig vid att högre hyra innebär nytt. Det är en ödesfråga för bruksvärdessystemet att det här hanteras, säger Marcus Kjellin.

”Är ingen miljönisse”
Hyresgästen Anders Roberg tycker att återbruk är bra även om det inte sänker hyror utan kanske till och med kostar.
– Jag är ingen miljönisse. Att sortera är ju rena vetenskapen, men miljön ska man vara rädd om.
Men vill du inte hellre ha nya grejer?
– Nej tok heller! Vad ska jag med det till? Jag tycker det är bra att återanvända saker, bara det jag får fungerar bättre än det jag hade innan och är rent.
• Innebär att hyran baseras på lägenhetens standard och kvalitet på till exempel ytskikt och vitvaror.
• Ju mer standarden höjs med hjälp av exklusiva vitvaror och ytskikt desto mer har värden rätt att höja hyran.
• Det kan vara ett sätt för värdar att finansiera stamrenoveringar.