Anna tvingades sälja sig till värden – för att familjen inte skulle vräkas
Från håll framstår den faluröda villan som en lantlig idyll, där den står i en fridfull glänta, omgiven av urgammal skog. Först när man närmar sig syns det hur fasaden gradvis börjar förlora kampen mot väder och vind.
Tomten är strösslad med slitna bildäck och skrot. En Volvo med minst 30 år på nacken står som ett historiskt monument invid huset. Över taket och utmed karossen löper tunn filt av mjuk mossa. Hyresvärdens gamla bil.
Så här bor många av Sveriges skuldsatta människor. De kan inte köpa bostad och accepteras i regel inte av de stora hyresbolagen. När dörren är stängd till den vanliga bostadsmarknaden hänvisas de till fastighetsägare som kan dra full nytta av deras utsatta situation. Värdar som ofta har sina helt egna spelregler.
Fyrabarnsmamman Anna vet. Det är hon som bor i den faluröda villan.
Hon drar med handen över den gamla Volvon och tänder en cigarett. Det här är första gången hon berättar om vad hon tvingades göra för att få behålla sitt kontrakt.
Anna och värden träffades första gången via jobbet för drygt tio år sedan. Hon var anställd hos ett servicebolag och besökte hyresvärden för att lämna över en offert på ett jobb.
Han, som redan då var närmare pensionsåldern, tog snart kontakt igen. Men nu var hans avsikter helt andra.
– Det var kärleksförklaringar och skryt om hans olika fastigheter. Han hade blivit störtkär.
Anna avvisade hyresvärdens inviter. Men när familjen året därpå behövde ett nytt boende fanns han nära till hands. Den faluröda villan stod tom och väntade på nya hyresgäster.
Anna flyttade in – någonstans måste hon ju bo. Redan från start blev hyresvärdens ihärdiga känsloyttringar ett stressmoment i vardagslivet. Blomleveranserna avlöste varandra och Annas mejlkorg översvämmades av passionerade dikter och ömhetsbetygelser.
– En dag hade han skrivit ”jag älskar dig” i snön med rosa sprejfärg. Det blev inte min sambo så jätteglad över. Hyresvärden brydde sig inte – han bara fortsatte.
Till slut fick Anna nog och familjen flyttade ut.
”Han ville ha något i gengäld”
Andningspausen från den ålderstigne värden varade i knappt sju år. Annas sambo hade plötsligt dött och hon själv drabbades av ytterligare en personlig tragedi. Hushållsekonomin slogs i spillror.
Betalningsanmärkningarna började hopa sig, skulderna växte och pengarna räckte inte längre för att täcka hyran.
Anna såg bara en utväg för att garantera tak över huvudet åt sina fyra barn: att på nytt kontakta hyresvärden. Han försäkrade att han ville hjälpa till och att de kunde flytta tillbaka till huset, trots att hon egentligen inte hade råd.
Exakt hur den överskjutande delen av hyran skulle betalas preciserade han inte.
– Jag var så knäckt, det fanns inga andra alternativ. Jag kunde inte välja och vraka på bostadsmarknaden som tidigare, berättar Anna.
I februari 2018 blev Anna återigen hyresgäst hos den nu 70-årige mannen. Och denna gång hade maktförhållandet skiftat.
– Vi skrev aldrig något kontrakt. Han sa bara: ”det där ordnar sig”. Men det var ju tydligt att han ville ha något i gengäld.
Innan historien fortsätter behöver Anna en rökpaus. Hon visar oss ner i källaren, där endast råttorna kan vistas några längre perioder.
Möglet och rötan kittlar i näsan. Cigarettröken gör luften något lättare att andas.
– Det är förmodligen inte så hälsosamt att vara här nere. Men vi är så illa tvungna ibland. Här finns vårt enda badrum.
”Vi sågs mycket på hotell”
Anna berättar hur hon in i det sista försökte prata sig ur värdens uppmaningar om privata möten. När han till sist hotade att kasta ut dem ur huset såg hon inte längre någon utväg.
– Jag insåg att jag helt enkelt var tvungen att bita i det sura äpplet.
Värden fortsatte att skriva mejl. Mängder av mejl. De hundratals meddelanden Hem & Hyra har fått läsa visar vilka typer av möten och aktiviteter värden fantiserade om. Och vilka fantasier han lyckades tjata sig till.
”Under blusen, ingen bh. Aha, jag förstår, då så. Men trosor dock, han trodde. Men ock ock, de glömdes de med”, skrev han strax innan Anna skulle flytta tillbaka till huset.
Ett brev skrivet en bit in i hyresförhållandet bär en mer triumfatorisk ton.
”Jag släcker belysningen – du är naken och gömmer dig i ett soffhörn. Ju snabbare jag hittar dig desto mer tid har vi till annat. Dessutom spar vi lite el. Och då kan vi ta dom sparpengarna och ta in på hotell”.
Anna förklarar att hon oftast försökte få värden att gå med på snabba träffar i bil.
– Jag föredrog det framför att åka iväg med honom. Det blev liksom inte så mycket och så länge. Men vi sågs mycket på hotell också.
”Efteråt blev han snäll igen”
Tillbaka i vardagsrummet häller Anna ut ett hav av papper över bordet. Ett urval av hyresvärdens alla mejl. En röra av flörtiga inviter blandade med varningar om uppsägning.
Ungefär var tredje månad räckte pengarna inte till hela hyran, berättar Anna. Då fick hon betala med sin kropp.
– När han tyckte att det var för lite sex hotade han med vräkning. Efteråt blev han plötsligt väldigt snäll igen och drog tillbaka hoten.
För ett år sedan lyckades Anna övertala värden att skriva ett riktigt kontrakt. Hon är numera helt skuldfri och har råd att betala hela hyran. De ofrivilliga sexmötena som pågick i ett och ett halvt års tid har blivit till obehagliga minnen.
– När man är skuldsatt är livet tufft. Man har händerna bakbundna. Du kan inte vända dig någonstans, du kan inte göra någonting. Nu har jag makt att påverka min situation igen.
Men den 70-årige fastighetsägaren har fortsatt sin sexuella utpressning. Bland annat genom att skicka in ett betalningsföreläggande om ”obetald hyra” till Kronofogden, med hot om vräkning.
– Han vill alltså ha tillbaka pengar för det jag har betalat i natura. Man kan ju undra vad fogden säger om det.
I ett brev fastställer värden sina krav för att familjen ska få lov att bo kvar:
”Anna ska genomgå ett eller flera reningsbad i en pool med lättklorerat vatten. Därefter ska hon korrigeras genom att daskas i baken och ligga naken under en tjock filt, för att till sist sortera sina tankar och lägga upp dem snyggt och överskådligt på hyllor.”
Anna kommer inte att acceptera ”erbjudandet”.
– Jag tänker inte låta mig förnedras mer. Aldrig mer, inte en enda gång i hela mitt liv. Om jag så ska bo i tält, så fan heller. Min kropp är min kropp.
Saknas prissättning för sexköp
För att sätta stopp på vräkningshoten och bo kvar i huset har hon nu sökt hjälp av Hyresgästföreningen.
Förbundsjurist Johan Mirtorp kan inte dra sig till minnes något jämförbart fall, men tror att 70-åringens chanser att få sin vilja igenom är små.
Till att börja med är det upp till honom att bevisa att hyresinbetalningar faktiskt saknas – samt motivera varför betalningskraven väcks först nu.
Därtill saknas någon exakt prissättning vid köp av sex, understryker han.
– Även om prostitution är ett oortodoxt sätt att betala hyran, så får man anta att det överenskomna priset har motsvarat de hyresskulder hon haft till fastighetsägaren ifråga.
Det är också uppenbart att fastighetsägaren har utnyttjat kvinnans utsatta situation, resonerar Johan Mirtorp. Något som kan bli problematiskt för honom om saken tas till domstol.
– Då måste vederbörande komma ihåg att köp av sexuell tjänst är olagligt i Sverige – medan erbjudande av sexuell tjänst inte är det. Även om bevisningen i den frågan naturligtvis är en utmaning.
Fotnot: Anna heter egentligen någonting annat.
