Ansvarar för utredningar – inte konsekvenser
Mängden ärenden. Komplexa ärenden. Nya rutiner. Det är de tre huvudorsakerna till de långa handläggningstiderna när bostadsbolag söker ersättning för onormalt slitage från Migrationsverket.
Sedan 2016 har Migrationsverket avvecklat tillbaka ungefär 80 000 boendeplatser. Och fler platser ska avvecklas under kommande året.
– Det stämmer att vi har många ärenden på kö. Det vi behöver för att ha en effektiv och snabb handläggning är att få in underlag som gör det möjligt att hantera anspråken, säger Christian Söderström, enhetschef på Migrationsverket.
Flera bolag vi varit i kontakt med är kritiska till att det innebär mycket pappersarbete att fylla i blanketter för att få ersättning, hur ser du på det?
– Vår avsikt är absolut inte att vara krångliga utan det handlar om att få ett underlag som verifierar varför vi gjort en utbetalning. Vi måste kunna redovisa vad vi gjort med statliga skattepengar om vi blir granskade av till exempel Riksrevisionen. Jag kan tänka mig att det kan upplevas som väldigt detaljerat och krångligt, men det är ändå så att vi använder oss av samma åldersavdrag som används i branschen i övrigt, säger Christian Söderström.
Ett bolag har lämnat in anspråk för 30 lägenheter och under ett år fått betalt för tre. Är det en rimlig tid tycker du?
– Jag vill inte uttala mig om ifall det är en rimligt utan kan bara konstatera att vi har väldigt många ärenden just nu. Utifrån att de är komplexa och att vi måste lägga ner mycket tid på att komplettera dem gör att kötiderna ökar.
Just väntetiden säger att många att det är ett problem eftersom de står outhyrda när de inte kan rusta dem utan blir en kostnad för det övriga hyresgästkollektivet. Hur ser du på det?
– Jag kan inte uttala mig om den effekten, men att vi jobbar så hårt vi kan med ersättningsanspråken. Men det finns inget som hindrar dem att återställa lägenheterna för att hyra ut dem och så får de ersättning senare.
Det är nog mer det att de saknar pengarna innan de fått ersättningen …
– Vårt ansvar är att utreda anspråken och kan tyvärr inte ta ansvar för de enskilda bolagens ekonomiska situation. Sen har vi så klart förståelse för att det blir kännbart för dem, men vi måste utgå från ärendet och ta in det underlag som behövs.
Tre bolag vi talat med säger att de kan tvingas riva bostäder om de inte får ersättningen det skulle kosta att renovera. Hur ser du på det?
– Ja, och då blir det samma svar som innan. Vårt ansvar som myndighet är att utreda ersättningsanspråk. Hur den ekonomiska statusen ser ut hos olika näringsidkare kan inte vi svara för.
Många hyresvärdar är kritiska till åldersavdragen. De menar att ni kan bedöma till exempel en matta som värdelös och inte betala ut något bara för att den är gammal, men att mattan hade ett värde eftersom den hel och fräsch innan ni hyrde. Har du någon kommentar på det?
– Vi utgår från åldern och har mattan uppnått den ålder att den blir helt avskriven, blir effekten mycket riktigt att de blir utan ersättning. Vi gör samma åldersavdrag som branschen i övrigt tillämpar och tycker att det är viktigt att vi kan vara tydliga med den principen. Det är inget vi ens diskuterat att ändra på.
Vd:n för ett bolag säger att han tycker att ni ”beter er som att ni har en egen gräddfil när ni i själva verket är som vilken hyresgäst som helst”. Vad säger du om det resonemanget?
– Jag kan bara säga att vi inte ser oss som att vi är någon gräddfil eller att vi skulle ha några speciella förmåner, utan vi har ingått ett avtalsförhållande och då är det hyreslagen som tillämpas och det tycker jag att vi gör, säger Christian Söderström på Migrationsverket.
