Astrid bor i en av världens mest hållbara stadsdelar: ”Det bästa är att det inte finns några bilar”
Från sitt matsalsfönster tittar Astrid Mayer ut på sin uteplats. Här i området är de små, i stället finns skogspartier och parker. Överallt är grönskan påfallande, och den relativa tystnaden. En spårvagnslinje löper tvärs genom stadsdelen.
Hem & Hyra har besökt stadsdelen Vauban som ligger i staden Freiburg i sydvästra Tyskland. Här bor Astrid Mayer.
– Det bästa med att bo här är att det inte finns några bilar. Att gatorna är bilfria gör det enklare att kommunicera, och lära känna sina grannar, säger hon.
Byggt på militär mark
Astrid äger själv ingen bil, och flyger inte heller. Cykeln är hennes transportmedel. När familjen letade bostad för 15 år sedan var det mest en slump att de slog sig ned här. Astrid gjorde livsstilen till sin och idag håller hon seminarier på temat hållbar stadsutveckling.
Vauban är byggt på tidigare militär mark. Efter andra världskriget tog den franska militären över området som förblev franskt fram till murens fall. Freiburg, en stad som länge legat i framkant med sitt miljötänk, lät Vauban bli en experimenterande stadsdel som snart blev en modell för hållbara stadsdelar världen över. Hållbarhet mäts på olika sätt som koldioxidutsläpp per person, grönska per kvadratmeter och luftkvalité.
Idag finns här cirka 2 000 bostäder för cirka 5 600 personer, majoriteten hyresgäster.
Behövs knappt uppvärmning
Astrid Mayer bor i det arkitektritade bostadsområdet Solarsiedlung, där alla hus är så kallade plusenergihus med solpaneler på taken. I hennes hyresradhus är väggarna så välisolerade att det knappt behövs någon uppvärmning. Ytterväggarna är nära 40 centimeter tjocka och fönsterglasen tredubbla.
– Vi har ett värmesystem men det behövs knappt. På hösten blir det visserligen inte mer än 18-19 grader på undervåningen. Men det räcker.
Stadsdelen är byggd enligt konceptet 15-minuters stad. Det ska inte ta mer än en kvart att ta sig till det mest nödvändiga i livet utan bil – som barnomsorg, mataffär och sjukvård.
Inte förbjudet med bil
Det är inte förbjudet att äga bil men parkeringsmöjligheterna är få och dyra. Bilägarna är hänvisade till två garage i varsin ände av stadsdelen. Här kostar det cirka 27 000 euro att köpa en plats och 60 euro i månaden att hyra.
Men bilpooler råder det inte någon brist på.
Att Vauban ska vara fritt från parkeringsplatser är ett beslut som invånarna tagit själva. Men ändå är det ingen som tittar snett på bilägarna, enligt Astrid.
– Det är överhuvudtaget ingen moralisk fråga. Man behöver bara inte bilen, och det är man glad över.
I Vauban har man kanske inte upptäckt något revolutionerande inom hållbarhet men man har omfamnat olika idéer och koncept. Staden har till exempel strikta miljökrav för byggande och infrastruktur. Invånarna bidrar med kreativitet och engagemang.
De viktiga beståndsdelarna i området är:
Inga större trädgårdar. I stället stora gemensamma stråk och parker.
Gröna korridorer som knyter samman naturområden så att djur och växter kan röra sig fritt. Inhemska växter.
Få parkeringar i området. I stället två dyra och avlägsna parkeringshus, samt cykelstråk och spårvagn.
Energisnåla bostäder. Normen är passivhus som behåller värme och minimerar energiförluster. Plusenergihus ger mer energi än de tar.
Solceller på balkonger ger el till det egna hushållet. Solceller på hustaken ger energi till hela området.
Varmvatten kommer från värmepumpar för passivhus, men främst från lokala kraftvärmeverk som producerar varmvatten och el av gas och trä.
Stadsplanering. Staden detaljstyr vissa delar i Vauban, exempelvis grönytor och hållbart byggande.
Medborgarinflytande. Invånarna bestämmer mycket själva, som bilfria områden.
Merparten av bostäderna – runt 60 procent – är hyresrätter. Intresserade har fått ansöka om projekt och staden har valt ut vilka som fått köpa mark. Stora kommersiella byggföretag har undvikits för att i stället främja småskalighet och gemenskap. Ekologisk hållbarhet är ett måste.
– Man har inte sålt till investerare som vill gå med vinst, utan till dem som de tror kommer att göra något intressant, säger Astrid Mayer.
Utvald blev till exempel hennes hyresvärd, som är en av ägarna till chokladföretaget Ritter Sport.
Vauban ska också vara ekonomiskt och socialt hållbart. Invånarna är organiserade och har stora möjlighet att fatta beslut som rör deras stadsdel. Här finns också studentlägenheter och en hel del sociala bostäder. Cirka 800 personer bor i kooperativ.
Bygger tillsammans med andra
En boendeform som är vanlig är byggemenskap. Det innebär att en grupp människor tillsammans planerar och bygger ett hus med lägenheter som de själva ska bo i. Det har blivit personliga hus med en variation av fasader och färger. Utformningen och upplåtelseformen – som hyresrätt eller ägarlägenhet – bestämmer de själva.
– Det där huset till exempel är byggt av 18 familjer, säger Astrid och pekar.
Trots strävan efter bebyggelse för en blandad befolkning pekar Astrid ut gentrifieringen som ett möjligt hot mot Vaubans framtid. När området var i sin linda sålde staden mark till låga priser och vanliga familjer med olika inkomster flyttade in. Lägenheter som från början var så kallad social housing har efter 20 år övergått till vanliga lägenheter. Social housing är subventionerade lägenheter för familjer med låga inkomster.
Idag är efterfrågan på bostäder hög och huspriserna skenar.
Betalar kallhyra
Astrids hyresvärd vill ha 12 euro per kvadratmeter i månadshyra, cirka 11 150 kronor för 80 kvadrat. I Tyskland betalar man alltid kallhyra. De energisnåla bostäderna och solcellerna var investeringar som kostade initialt men har betalat av sig. Astrid har svårt att tänka sig att flytta till en lägenhet och igen börja betala för el och värme.
Även om hyrorna inte har stigit i samma takt som huspriserna är invånarna rädda för att de snart gör det.
– I princip behöver man vara läkare och advokat med två höga inkomster för att kunna bo här. Dessvärre är det likadant i hela Freiburg.
Skapa nya Vauban kostar
Trots oron är Astrid Mayer övertygad om att hennes stadsdel tillhör framtiden, och att liknande är möjliga att åstadkomma i Sverige och andra länder. Men att skapa nya Vauban kostar, säger hon. Städerna måste anställa personer med kunskap och framför allt välkomna invånarnas idéer.
– Metoderna finns, det handlar bara om viljan.
- Universitetsstaden Freiburg ligger på gränsen till Schweiz och Frankrike och har runt 240 000 invånare. Staden kallas för Green city och anses vara en av världens mest hållbara städer, mycket tack vare de gröna stadsdelarna Rieselfeld och Vauban.
- Rieselfeld är en modernare och mer traditionell stadsdel som byggdes för att möta ett ökat bostadsbehov. Den har samma hållbarhetstänk som Vauban men inte lika strikta ekologiska krav. Till exempel är bilar tillåtna och en del av stadsplanen.
- Staden Freiburg siktar på 100 procent förnybar energi till år 2035.
