Asylsökande kan mista ersättning vid flytt till Göteborg
Förslaget som legat på kommunstyrelsens bord omfattade egentligen ungefär en tredjedel av staden. 97 av 306 delområden skulle stängas för asylsökande som ville ha kvar sin dagersättning från Migrationsverket (se karta nedan).
Det handlar om ett undantag från den så kallade ebo-lagstiftningen, som genom åren varit hårt ifrågasatt. Lagen tillåter asylsökande att själva ordna eget boende (ebo) medan de väntar på besked om uppehållstillstånd. Under tiden kan de få ekonomiskt stöd från Migrationsverket.
Erfarenheten har visat att många asylsökande väljer denna modell, och att de ofta söker sig till områden där släkt, vänner och landsmän redan bor. Det gäller i regel områden som präglas av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och en stor andel försörjningsstöd.
Den stora inflyttningen har gött trångboddhet, segregation och en svart bostadsmarknad där ockerhyror och adresshandel blivit vardag.
Därför tillåter regeringen nu undantag från ebo-lagstiftningen i vissa kommuner, däribland Göteborg. Tanken är att undantaget ska gälla områden som är extra utsatta, socialt och ekonomiskt.
Allianspartierna som styr Göteborg har bedömt att det räcker att undanta vissa stadsdelar.
– Vi behöver minska trycket, eller fördela det jämnare, säger kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M).
Men stadens två största partier, Socialdemokraterna och Demokraterna, vill gå längre än så. De har gemensamt drivit på för att hela staden ska undantas, så att ersättningen dras in för alla asylsökande som väljer att bosätta sig i Göteborg överhuvudtaget.
– Att bryta ut vissa delar hjälper ju inte. Vi kan inte acceptera mer segregation i Göteborg, säger kommunalråd Jonas Attenius (S).
Med stöd av Sverigedemokraterna har detta beslut nu klubbats igenom av en oenig kommunstyrelse.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill inte se några undantag alls. Att stänga hela Göteborg hjälper inte mot adresshandeln – den flyttar bara utanför kommungränsen, menar kommunalråd Daniel Bernmar (V).
– Det löser verkligen ingenting. Storstadens dragningskraft är alldeles för stor, med lägenheter och arbete. Folk kommer köpa en adress i Kungälv, Kungsbacka eller Lerum i stället. Man tvingar in folk i en svart ekonomi.
Ansökan till Migrationsverket ska lämnas in i slutet av april. Den 16 april beslutar kommunfullmäktige om hur Göteborgs begäran slutligen ska se ut.
Undantagen från ebo-lagstiftningen träder i kraft 1 juli.
LÄS MER:
Delad stad: Svårt bygga ihop ett splittrat Storgöteborg
Asylsökande kan själva ordna bostad medan de väntar på besked. Det kallas ebo (eget boende). Drygt hälften väljer denna form.
32 kommuner har fått tillstånd att begränsa ebo. Det gäller bland annat i Göteborg.
Kommunstyrelsen vill att hela staden ska undantas från ebo.
Reglerna om ebo ingår i lagstiftningen om mottagande av asylsökande.
