Attefallshus-lagen strider mot mänskliga rättigheter
Attefallshusen lanserades av förrförra bostadsministern Stefan Attefall (KD) 2014. Nya lagregler gjorde det enkelt att bygga ett extrahus i trädgården. Inget krångligt och tidsödande bygglov krävs, bara ett startbesked från kommunen – och det kan inte överklagas av grannarna.
Men det blev för enkelt. Flera domar i mark- och miljööverdomstolen slår fast att närboende måste kunna överklaga ett myndighetsbeslut om det berör deras civila rättigheter. Det står i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och ett land får inte stifta lagar som strider mot den.
Boverket har därför föreslagit att kommunernas startbesked ska kunna överklagas.
– Det är mer rättssäkert och den möjligheten måste finnas enligt de europeiska reglerna, säger Adam Laurin, arkitekt och utredare på Boverket.
Visst, de kan bli lite krångligare och ta lite längre tid, men man får ett beslut som inte kan ifrågasättas i efterhand, säger han.
– Risken för de hemska scenarierna vi har sett i Mark- och miljööverdomstolen minskar ju. Då får man fram ett beslut som sedan inte kan rubbas.
Frågan är om det stjälper hela idén att det skulle bli enkelt att bygga Attefallshus.
När den förra regeringen införde de nya reglerna var tanken att det skulle leda till 150 000 till 200 000 nya bostäder. Hittills kan man se det som en flopp. Kommunerna bara fått drygt 4 000 ansökningar om startbesked för ”attefallare” och hur många som verkligen används som permanentbostäder är oklart.
För att få fart på byggandet har nuvarande bostadsminister Peter Eriksson (MP) aviserat att den maximala ytan ska ökas, från 25 till 30 kvadratmeter. Boverket utredde den frågan och kom i våras fram till ett förslag, där både storleksökning och överklaganderätt ingår.
– Attefallshusen var en bra idé men har inte gett så många nya bostäder som man förväntat sig. Jag hoppas nu att vi ska kunna genomföra de här förändringarna. Det skulle göra Attefallshusen mer attraktiva, hittills har de uppfattats som för små för att kunna fungera som en bra bostad, sade bostadsminister Peter Eriksson när han tog emot utredningen.
Boverkets förslag är nu ute på remiss och frågan kommer inte att behandlas före valet. Men det finns brett politiskt stöd för förändringarna och Peter Eriksson räknar med att de kan träda i kraft 1 juli 2019.
