Attefallshusen blev en flopp

För tre år sedan, våren 2014, presenterade den dåvarande regeringen sitt Attefallshusförslag. Lättnader i regelverket skulle ge villaägarna möjlighet att, utan bygglov, uppföra en 25 kvadratmeter stor minivilla på sina tomter. Avsikten med reformen var dels att förenkla byggandet för privatpersoner, dels att bidra till att minska bostadsbristen.

Villaägarnas Riksförbund jublade. De såg framför sig hur upp till 200 000 nya bostadstillfällen kunde skapas med hjälp av Attefallshusen, och detta dessutom på relativt kort tid – framför allt i storstadsregionerna. Även dåvarande bostadsminister Stefan Attefall (KD) var förhoppningsfull när det begav sig.
– Jag tror att de här husen kommer att användas till många olika saker: studentbostäder, kontor, gäststugor, men också för turism och uthyrningsverksamhet, sa han.

Läs ocksåHyresgäst gav grannens besökare parkeringsböter – får ändå bo kvar

Men så värst många bostäder har det inte blivit. Hem & Hyras egen undersökning visar att endast 186 Attefallshus för bostadsändamål var aktuella i landets tjugo största kommuner förra året. Fler än hälften av kommunerna redovisade tio eller färre hus.

Även efter lagändringen, 2015, var det klent med Attefallshus. Bara en bråkdel av alla bygganmälningar rörde Attefallsbostäder, endast 1 087 stycken. I rapporten där siffrorna redovisades skrev Boverket att ”Lättnaderna i regelverket verkar således inte leda till några nya bostäder i någon större utsträckning”.

Huddinge, utanför Stockholm, skiljer sig dock från de övriga kommunerna i Hem & Hyras granskning. Redan första året efter reformen tog de emot 72 anmälningar. Och trenden verkar hålla i sig. Förra året redovisas 48 anmälningar. De flesta kom dock inte från villaägare utan från byggföretag som vill bilda bostadsrättsförening med hjälp av en tvåbostadsvilla och Attefallshus på samma tomt.

Läs ocksåHemlös dömd till fängelse – tog sig in i tom lägenhet: "Vad ska man göra – ska man dö?"

– Ja, en förklaring till Huddinges höga siffror är att majoritet av ansökningarna kommer från byggföretag. Men vi har också fått beröm för att vi var tidigt ute med information till medborgarna. Vi ordnade även seminarium om Attefallshus för dem som var intresserade. Det gav resultat, säger Carolina Rojas Araya, enhetschef på kommunens tillsynsenhet.

Huddinge till trots kan Attefallshusen, i dess egenskap att minska bostadsbristen, knappast ses som en succé. Men varför blev det så? Förhoppningarna var ju stora.

– Det där med 200 000 nya bostäder var en uppskattning av vad Attefallshusen skulle kunna bidra med om de fick samma spridning som Friggebodarna. Men att bygga ett nytt hus på tomten med bostandard kräver både tid, pengar och eget arbete, och en viss risk. Hushållen tänker sig för, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarnas Riksförbund.

Läs ocksåHäng med på en guidad tur i folkhemmets spår: "25 barn i samma trappuppgång"

Han tror dock fortfarande att villaägarna kan bidra till att minska bostadsbristen, på sikt. I synnerhet om uthyrning blir mer lönsamt, kanske med Norge som modell.

– Där kan de hyra ut hälften av sin boyta skattefritt, och det planeras in redan när husen byggs. En sådan lösning skulle skapa ett nytt segment på vår bostadsmarknad, säger han.