Avbrott i förhandlingar om studenthyror i Göteborg
Det blev ingen hyreshöjning vid årsskiftet för de närmare 7 800 hushållen hos Stiftelsen Göteborgs studentbostäder (SGS) – Västsveriges största studentvärd och även en av de större privatvärdarna i Göteborg.
I november yrkade SGS på en hyreshöjning om 3,5 procent. Under förhandlingarna kontrade Hyresgästföreningen med 1 procent.
Efter fem sittningar tog parterna ett gemensamt beslut om att avbryta förhandlingarna.
– Vi stod för långt ifrån varandra, säger Magnus Paulsson, vd på SGS.
Han håller fast vid att stiftelsen behöver höja hyrorna med 3,5 procent. Det motsvarar kostnaderna för framför allt ökade förbrukningsavgifter, men även ränteavdrag och andra konsekvenser av den nationella penningpolitiken.
Att gå med på Hyresgästföreningens motbud hade inneburit att SGS inte klarat av kostnadsökningarna, enligt Magnus Paulsson. Så mycket annat än hyran finns inte att plocka ifrån.
– Vi har en del fastigheter från miljonprogramsåren och möjligtvis skulle man kunnat skjuta en del underhåll på framtiden. Men vi har också ett ansvar för att se till att studentbostäderna har en bra funktion, säger han.
Har ni något särskilt ansvar för att hålla nere hyrorna med tanke på att studenter bor hos er?
– Att våra hyresgäster har begränsad ekonomi har vi med oss varje dag. Men som studentbostadsaktör har man inga speciella villkor. Inget är billigare för oss, tvärtom. Vi har fler omflyttningar, större slitage och högre kostnader för administration, säger Magnus Paulsson.
Frågan om höjningarna i SGS studentbostäder hamnar nu hos centrala förhandlare i Hyresmarknadskommittén (HMK), som i första hand ska försöka medla.
– Vi är inte primärt vinstdrivande och hoppas att kommittén ska ha förståelse för att de kostnadsökningarna vi tagit upp är relevanta. Det är ganska lätt att se vilka konsekvenser ökade förbrukningskostnader och penningpolitiken får, säger Magnus Paulsson.
Daniel Carlenfors är förtroendevald inom Hyresgästföreningen och ingår i förhandlingsdelegationen som träffat SGS. Även om motbudet på 1 procent ligger långt ifrån yrkandet är det tillräckligt för att täcka värdens kostnadsökningar anser han.
– Det var ett seriöst bud. Sen kunde det säkert ha landat i något annat, men när SGS inte rör sig alls ifrån 3,5 procent är det svårt att förhandla vidare.
Han tillägger att Hyresgästföreningen försökte argumentera för att det skulle vara bättre att tidigt försöka närma sig ett slutbud för att korta ned förhandlingstiden. Att lämna över till HMK var dock en konsekvens som delegationen var beredd att ta.
– Vi kan inte acceptera den här typen av hyreshöjningar. Upp till 50 procent av studenternas disponibla inkomst äts upp av hyran, även om man bor i en etta. Det är orimligt.
Enligt Daniel Carlenfors ligger det mer än kostnadsökningar och svensk penningpolitik bakom värdens yrkande.
– Vi menar att SGS vill ha mer intäkter för att kunna finansiera sin nyproduktion, som de har höga kostnader för. Men det är inte rimligt att höja hyran för att kunna bygga nytt, och det ska inte ingå i årlig förhandling, säger han.
Det är dock något som SGS vd Magnus Paulsson tillbakavisar.
– Vi producerar mycket eftersom vi har ett behov. Chalmers har ökat i popularitet och det ger också oss ett högre söktryck. Men nyproduktionen får bära sina egna kostnader.
- Om Hyresgästföreningen och en hyresvärd inte kommer överens kan de välja att lämna över frågan till Hyresmarknadskommittén (HMK).
- HMK består av ledamöter från Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta. Kommittén medlar och prövar tvister om hyresförhandlingar.
- Förhandlingen är formellt strandad först när alla möjligheter att nå en överenskommelse har misslyckats, det vill säga även processen i HMK och en efterföljande förhandling.
- Vid strandning återstår att anmäla tvisten till hyresnämnden. Värden kan också välja att försöka komma överens med varje enskild hyresgäst.
- Ordningen med HMK rör förhandlingar med kommunala bostadsbolag- och stiftelser. Det finns ingen motsvarighet för privatvärdar. Då är hyresnämnden nästa möjlighet.
