Badkaret på väg att förpassas till historien

På 50-talet byggdes badrum för att badas i. Duschkabiner var nymodigheter som möjligen förekom på hotell, men inte i var mans eget hem.

Drygt 60 år senare för det kära gamla kärlet en kamp för överlevnad. Hem & Hyra har låtit opinionsinstitutet Skop genomföra en undersökning bland landets hyresgäster angående vatten och hygien.

Läs ocksåSå kan du ta strid för ditt badkar – om det riskerar att kastas i renoveringen

Resultatet visar att nästan hälften av lägenheterna i dagsläget helt saknar badkar.

– Vid stora renoveringar och nyproduktioner väljer man oftare en dusch i stället, säger Hyresgästföreningens energiexpert Hans Dahlin.

Det är inte bara av sentimentala skäl man kan ställa sig kritisk till utvecklingen. Med regelbundet duschandet, där vatten skvätter på såväl golv som väggar ökar risken för fuktskador – något äldre badrum helt enkelt inte är byggda för.

Läs ocksåBadkar kastas ut vid renoveringar – för Jenny är dusch otänkbart: ”Vet inte vad jag ska ta mig till”

Badrum byggda i samband med det så kallade miljonprogrammet är ofta bara designade för någon enstaka dusch i veckan. Där pekar statistiken på ett samband mellan ett ökat antal fuktskador i takt med att äldre människor flyttar ut och yngre generationer tar plats.

Anders Finnsson, miljöexpert på branschorganisationen Svenskt Vatten, pekar på att det ökande duschandet har lämnat spår i reningsverken, i form av svårnedbrytbara hygienprodukter. Han rekommenderar svenskarna att i första hand hålla sig till produkter märkta med ”Svanen” eller ”Bra Miljöval”.

– Fråga efter dem i din affär. I mjällschampo finns till exempel ett ämne som är särskilt skadligt för naturen, varav en del går ut i vattendrag.

Läs ocksåElias och Romina tog fajten – fick ersättning för den felkonstruerade duschen

I det långa loppet borde dock övergången till duschkabiner snarare minska belastningen på miljön – så länge de som blir av med badkaret inte förvandlas till långduschare, tror Anders Finnsson.

– En kortare dusch varje dag är ingen fara men ett rejält regelbundet bad ökar energianvändningen markant. Det blir enklare att göra rätt och gå från hög- till lågförbrukare om badkaret försvinner.

Den genomsnittliga svensken förbrukar varje dygn 60 liter vatten till personlig hygien. Det är inget som helst problem i sig – framför allt inte om vi håller oss till lite svalare temperaturer.

– Vi har väldigt gott om vatten i Sverige, så det är inte allvarligt. Den stora miljöpåverkan kommer i stället från den energi som krävs för att värma upp varmvattnet.

Hyresgäster som anser att deras boendestandard försämras när värden i samband med renovering bestämmer sig för att plocka bort karet kan dessvärre inte göra mycket åt saken. Värden har full frihet att avgöra, understryker Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg.

– Man har ingen rätt att välja att behålla badkaret. Men visst händer det att hyresvärden låter hyresgästerna välja, säger hon.

Inte heller är det lönt att ansöka om sänkt hyra när man blir av med badkaret.

– Nej. Dusch och badkar likställs.