Bakläxa för svensk bostadsmarknad
EU-kommissionen har gjort en djupanalys av de 16 EU-länder som anses ha ekonomiska problem.
Sverige har visserligen bättre finanser och utveckling än de flesta jämförbara länder, men hamnar ändå bland problemländerna på grund av bostadsmarknaden och den privata skuldsättningen.
2013 hade ett genomsnittligt svenskt hushåll skulder som motsvarar 160 procent av den disponibla inkomsten – framför allt i form av bostadslån. Och de fortsätter att växa.
Till skillnad från i många andra EU-medlemsstater har bostadspriserna inte gått igenom något ”korrektion” i Sverige. Tvärt om tog de i fjol ny fart uppåt, delvis på grund av positiva saker som högre disponibel inkomst, låga räntor och stark demografi, konstaterar kommissionen.
Men bidragande orsaker till prisökningarna är också en ineffektiv bostadsmarknad och utbredd bostadsbrist, enligt analysen.
För att komma till rätta med dessa problem har EU-rådet tidigare rekommenderat Sverige att fasa ut rätten till ränteavdrag och/eller införa fastighetsskatt så att bostadspriserna dämpas. Dessutom har rådet föreslagit att hyressättningsystemet ska ändras så att hyrorna kan tillåtas bli mer marknadsorienterade. Nu konstaterar man att inget av detta har påbörjats.
Landsrapporterna ska nu diskuteras och i april förväntas medlemsstaterna presentera sina nationella reformprogram innan EU-rådet slutligen kommer med nya rekommendationer.
Tidigare har den svenska regeringen nöjt sig med att konstatera att många reformer är på gång för att snabba upp planprocessen och på så sätt öka bostadsbyggandet. Man har också hänvisat till att reglerna för hyressättnings ändrades så sent som 2011 och att man vill avvakta effekterna av det.
