Barn blir sjuka av flyttkaoset: Maria, 8 år, vill inte ha vänner längre
Maria hade just börjat första klass. Men hon hann bara gå i sin nya skola i fyra månader. Sedan var familjen tvungen att flytta. Det gick inte att stanna kvar som inneboende där de hyrde i Alby.
Marias pappa hade fått tag i ett boende i Upplands Väsby. När de väl kom på plats där ville inte Maria gå till skolan.
– Hon grät varje morgon. Hon sa att hon ville tillbaka till sina kompisar, säger Marias mamma Sara.
Sedan gick det lättare. Under våren fick hon och småsyskonen vänner på gården där de bodde.
Åtta månader senare var familjen tvungen att flytta igen. Efter det andra uppbrottet under samma år började Maria isolera sig. Hon dök inte upp på lektioner. När hon var i skolan satt hon bara tyst. Hon slöt sig inom sig själv och ville inte ha kompisar. Hemma fick hon utbrott och grät ofta.
– Marias lärare ringde mig. De märkte att något var fel. Jag var tvungen att berätta om vår situation. Att vi åkte mellan Alby, Södertälje och Huddinge, berättar Sara.
Barnen skjutsades kors och tvärs över stan, till skolan i Huddinge, till den ena inneboende föräldern i ena kommunen när den andra jobbade natt. Ibland var de tvungna att vakna klockan fem för att hinna i tid till jobb och skola.
– På skolan sa de ”det här går inte. Ni kan inte bo på det här sättet”.
Kuratorn har skrivit intyg att Maria inte mår bra. Hon kan inte koncentrera sig i skolan. Brevet från skolan lämnades till Huddinge kommun vid ansökan om bostadsförtur. Men det var inte tillräckligt för att familjen skulle få hjälp.
Flyttarna slår rekord
Maria är inte ensam. Statistik som Hem & Hyra tagit fram från Svensk Adressändring visar att det ständiga flyttandet kan ha slagit rekord i Stockholm. Över 36 000 personer flyttade två gånger eller fler under 2020 – antingen in till Stockholms län eller inom länet. Sedan 2017 är det en ökning med 32 procent. Men mörkertalet är stort. Siffrorna visar bara anmälningar av adressbyte till just Svensk Adressändring. Hur många som ständigt flyttar runt är det ingen som vet.
Enligt experter är det barnen som drabbas värst av den svåra bostadsmarknaden.
– Jag har träffat barnfamiljer som kan ha tvingats flytta över åtta gånger på ett år, ibland vecka för vecka. För att de inte haft någonstans att bo. Ofta handlar det om ensamstående mammor och barn, säger Tove Samzelius.
Hon är forskare i socialt arbete på Malmö universitet och arbetar också för Rädda Barnen.
– Kommuner i Stockholmsområdet har länge prioriterat bort familjer med låga inkomster när de planerat för bostadsförsörjningen, säger hon.
Även Länsstyrelsen bekräftar den bilden.
Hjälporganisationen Rädda barnen har larmat om att barnfamiljer tvingas flytta runt, och att det är mest utbrett i Stockholm, Göteborg och Malmö. De utlämnas till en parallell bostadsmarknad där de mest sårbara blir rättslösa. Där de tvingas hanka sig fram på dyra andrahandskontrakt eller som inneboende. Ibland placeras de akut på vandrarhem av socialtjänsten.
Samtidigt saknas tillförlitlig statistik över hur många barn som har det som Maria. Staten har gett kommunerna ansvar för bostadsförsörjningen, men har ett tillsynsansvar. Ändå finns det ingen uppföljning om hur barn har det när det gäller boende. Något Tove Samzelius menar är anmärkningsvärt.
– Bostadstillgången för utsatta barnfamiljer är inte en prioriterad politisk fråga, konstaterar hon.
Medan de flesta kvinnor och barn har fått det bättre i Sverige har de mest utsatta fått det sämre.
– Bilden av Sverige som barnvänligt och som värnar alla kvinnors och barns rättigheter och utsatta individer är falsk. Barnfamiljer är en av de snabbast växande grupperna som lever under osäkra boendeförhållanden.
Tove Samzelius forskning visar att systemen idag kan göra skada. Problemet läggs på individen och förstärks.
Ibland hjälper äldre barn föräldrarna.
– Jag har mött barn från 12 år och uppåt som hjälpt till med bostadsletande.
”Stressen satte sig i kroppen”
Varje vecka anmäler Sara intresse för nya bostäder. Så fort hon har lite tid, under raster på jobbet, när hon lämnat barnen på skolan, tittar hon efter lägenheter.
– Jag har registrerat mig hos Huge, HomeQ. Namn jag inte kände till innan. Jag är medlem överallt. Vi har varit aktiva. Vi har inte väntat på hjälp från kommunen.
I perioder har hon och hennes man bott på skilda håll. Ibland för att relationen tagit stryk av situationen. Ibland för att det inte gått att lösa på annat sätt. Många vill inte ha en hel familj inneboende hos sig. Saras man hade ett förstahandskontrakt ett tag men blev av med det. Sedan dess har skulder satt stopp för honom att få kontrakt. Själv fortsätter hon söka.
Hon har ställt sig i kö hos ett 20-tal privata värdar. Akelius, Heba, Hembla, Rikshem, Wallenstam, Stena. Listan är lång. Sökt på förmedlingssajter som Qasa. Blocket. Facebookgrupper.
– Men på Blocket får du nej. Så fort de förstår att du har barn är du inte välkommen, säger Sara.
De kommunala bostadsbolagen eller socialtjänsten har inte kunnat hjälpa Saras familj. I stället är det hennes chef, vänner, kollegor, föreningen Sociala missionen och kyrkan som hjälpt till att ordna tak över huvudet.
All osäkerhet har tärt. Stressen satte sig i kroppen.
– Jag gick ner i vikt. Jag sov inte. En vän sa till mig att ”om du fortsätter på det här sättet kommer du att bli sjuk”.
Sara har vädjat om hjälp från kommunen flera gånger. De har ansökt om bostadsförtur för att barnen drabbas så hårt. Men familjen har bara mötts av avslag. Att skolan larmat om att Maria far illa av alla flyttar har inte räckt som skäl. Samtidigt förklarar socialtjänsten att de inte kan hjälpa till eftersom föräldrarna har jobb.
”Barn visar symtom på stress och trauma”
I Huddinge där familjen bor nu var det bara sju som beviljades bostadsförtur förra året, av 73 sökande. Trots att 50 lägenheter avsätts per år i kommunen för de som har särskilda skäl att få förtur. I fyra fall fick barnfamiljer hjälp.
Enligt Tove Samzelius var det lättare för barnfamiljer att få förtur förr. Förskjutningen har skett över tid. När välfärdsstaten utformades sågs bostaden som en självklar del, nu betraktas den som ett individuellt ansvar.
Ovissheten om hur länge man kan stanna på en plats är psykiskt påfrestande för hela familjen. En del barn får symtom som tyder på stress och trauma. Motorik och språkutveckling kan påverkas, säger hon.
– Osäkra boendeförhållanden har oerhört negativa konsekvenser för barn.
Tove Samzelius förklarar att det krävs åtgärder här och nu för att barn inte ska fara illa.
– Vi måste erkänna att det är ett problem och att människor påverkas oerhört negativt av det här. Det är oacceptabelt att barn lever under sådana här villkor i ett land som Sverige.
Sara slår upp den vita plåtdörren till det hyrda förrådet, två mil från familjens tillfälliga bostad. Svarta sopsäckar och flyttkartonger står staplade. En nedpackad babysitter, kläder, bildäck, blöjor, möbler och leksaker har stuvats undan här. Allt som de inte kunnat flytta med mellan de olika adresserna. Under ett och ett halvt år har familjen åkt hit för att hämta och lämna grejer. Förrådet har varit det mest permanenta i deras tillvaro.
– Att flytta är stress.
Hon låter trött på rösten.
Familjen hyr just nu en lägenhet i andra hand för 12 500 kronor i månaden, av en bekant till en kollega.
Vi träffas på gården utanför huset, vid en länga som ägs av ett av de stora bostadsbolagen. Längre bort jagar några barn efter en fotboll. Maria kommer cyklande och ropar till en kompis från grannhuset.
Nu har Maria börjat må bättre igen. Familjen har bott på samma ställe en längre period. På det senaste utvecklingssamtalet bekräftade läraren att skolan märker en stor skillnad.
Saras skräck är att familjen kommer behöva flytta och byta kommun igen. De har bara sitt tillfälliga kontrakt några månader till. Sedan vet de inte vad som händer. Kanske måste dottern än en gång bryta upp och byta skola. Oron gnager ständigt i Sara.
– Man ler när man är på jobbet. Men när man kommer hem påminns man om situationen. Du kan inte ge barnen ett normalt liv. Man isolerar sig. Det är jobbigt om folk tycker synd om en. Det är inte lätt. Man måste pusha sig. Även om du vet att en sida av hjärtat är trött på att kämpa. Så måste andra sidan kämpa för barnens skull.
Fotnot: Både Maria och Sara heter egentligen något annat.
| Antal flyttar | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
| 1 | 268921 | 269935 | 271283 | 281883 |
| 2 | 24301 | 27959 | 29078 | 31575 |
| 3 | 2620 | 3642 | 3593 | 3928 |
| 4 | 448 | 567 | 513 | 601 |
| >4 | 103 | 156 | 99 | 170 |
| Antal personer | 296393 | 302259 | 304566 | 318157 |
Siffrorna visar anmälningar av adressbyte till Svensk Adressändring. Sedan 2017 har antalet personer som flyttat två gånger eller fler per år, till eller inom länet, ökat med 32 procent. Men mörkertalet är stort.
Källa: Svensk Adressändring
