Barnfamiljen ställdes på gatan i slummen
Två små barn står mellan lådor och säckar på trottoaren utanför huset på Gropgatan i Malmö. Det äldsta tittar rakt in i kameran men har nästan missats av fotografen. Huvudet på det minsta sticker upp ur en barnvagn. Den svartvita bilden visar en vräkning som genomfördes 1944 i Malmö. Julhelgen det året sattes ett gift par och deras fyra barn på gatan. Det minsta barnet var bara ett år gammalt.
Familjen bodde i vad som beskrevs som Malmös värsta slumkvarter. Bakom vräkningen låg uteblivna hyresbetalningar som resulterade i en missad avgift på tre kronor, i dagens värde drygt sextio kronor.
Läs mer om dåtidens Malmö, om hyreshajar, gift och ofog.
Malmöarkeologen och historikern Sven Rosborn är väl bekant med kvarteren där detta utspelades. Dels genom sitt arbete men även från hans mor som växte upp där, bara ett stenkast från barnen på den svartvita bilden. Hon finns inte kvar i livet idag och han citerar ur hennes anteckningar om uppväxten: ”Det fanns inte några bekvämligheter alls. Det fanns en stor gryta på gården som man eldade under och kokade tvätt. Vilket jobb för en husmor!”
Han har själv skrivit böcker om kvarteren och den tidens Malmö.
– Segregationen var kraftig och det kunde skifta från kvarter till kvarter, säger han och lyfter den stora skillnaden från dagens stad.
– Det är den enorma fattigdomen som fanns på den tiden, säger han.
När journalisterna rapporterade från slummen runt Gropgatan på 40-talet beskrevs förfallna lägenheter och trånga och mörka gränder med lekande barn. Gamla kartor visar ett område på några kvarter med små gårdar. Tidningen beskrev kampen för familjens bostad. Hyresvärden vill inte ändra sig, trots att familjen var beredd att betala kommande hyror i förskott. “Utan att taga hänsyn till jultid, bister väderlek eller huttrande oskyldiga småbarn” genomfördes vräkningen.
Artikelförfattaren spekulerade i om det var fastighetsspekulation som låg bakom ägarens vilja att kasta ut familjen. Hyresgästföreningen hade engagerat sig i kvarteret Olof och konstaterade att Gropgatan 1 hade bytt ägare åtta gånger på kort tid. Och att värdet på huset fortsatte att stiga i samma takt som det förföll.
Bostadsbristen i Malmö drev upp priserna och det utnyttjades av hänsynslösa spekulanter slog föreningen fast. “I dessa slumkvarter opererar skumma, på rovdrift inställda krafter”, stod det i Bostaden. Allt borde rivas. Och så blev det också. Men av en helt annan anledning.
Idag finns inte husen kvar. Kvarteren jämnades med marken på 60-talet när Drottninggatan knöts ihop med motorvägen mot Lund. Strax intill har köpcentret Entré växt upp och på platsen där de tre barnen stod på trottoaren susar idag bilar fram.
• På stadsarkivet kan du söka bland gamla myndighetshandlingar, allt från domstolsmaterial till kyrkans gamla folkbokföringsdokument
• På stadsbyggnadskontorets arkiv kan du ta reda på mer om huset där du bor och hitta gamla planritningar samt kartor över hur staden såg ut förr.
I början av 40-talet bodde det drygt 155 000 personer i Malmö, att jämföra med dagens 339 000. Malmöbor som föddes blev omkring 70 år gamla. Idag är motsvarande ålder 80 eller 85 år, för män respektive kvinnor. Staden styrdes då som nu av socialdemokraterna.
Hyresgästföreningen bildades i Malmö 1932 och startade samtidigt tidningen Bostaden. Föreningen startades på grund av höga hyror, dåligt skydd för hyresgäster, trångboddhet och brist på bra bostäder i allmänhet. Inledningsvis fanns bara 28 medlemmar