Barnfamiljer i ekonomisk kris – 29 procent har haft svårigheter att äta sig mätta
På uppdrag av Hyresgästföreningen, Röda Korset, Rädda Barnen och Majblomman har en Sifo-undersökning genomförd av Verian tagits fram: Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2025.
I mätningen framkommer det att 29 procent av de ensamstående föräldrarna med låg inkomst har svårt att köpa tillräckligt med mat. Det är en ökning med nio procentenheter sedan 2024. Låg inkomst är när hushåll med sammanboende föräldrar har en gemensamt inkomst under 43 000 kronor och ensamstående under 30 000 kronor per månad före skatt.
Dessutom uppger hälften av de ensamstående föräldrarna med låg inkomst att de har haft svårt att köpa näringsrik mat.
Bland sammanboende föräldrar i samma inkomstgrupp ligger siffran på 30 procent, medan den i kontrollgruppen ligger på 8 procent. Kontrollgruppen består av barnfamiljer oberoende av inkomst, vilket sätter siffrorna i ett bredare sammanhang, därav jämförs resultatet med kontrollgruppen.
En ekonomisk stress
Undersökningen visar att det finns en stor ekonomisk otrygghet. 60 procent av de ensamstående föräldrarna med låg inkomst uppger att de oroar sig för sin försörjning de kommande sex månaderna. 37 procent bland de sammanboende föräldrarna oroar sig för sin försörjning de kommande sex månaderna.
”Det är kaos”
Hem & Hyra intervjuar Zeynep Selzuk som beskriver sin situation som en daglig kamp.
– Jag känner en oro att vi ska flytta om två månader eftersom min mammapenning inte räknas som en lön och min mans arbetsintyg inte hjälper. Då sitter man fast i skiten. Hyrorna är jättehöga, det är kaos.
I mätningen tas det upp att 21 procent av samboende föräldrar har haft det svårt att betala räkningar som är kopplat till boende under de senaste sex månaderna.
Vad är svårast?
– Så som vi bor idag i samhället är det omöjligt att köpa bra mat till sitt barn. Om jag ska vara ärlig har jag aldrig ägt ett kreditkort i hela mitt liv, förrän nu. Jag vill vara på den säkra sidan ifall mina pengar inte håller månaden ut.
Har du behövt låna pengar någon gång?
– Pengar tycker jag inte om att låna, men om det har varit akut har min syster hjälpt mig.
Undersökningen visar att 44 procent av ensamstående föräldrar behövt låna pengar av närstående eller banker för att täcka grundläggande utgifter som hyra, el och mat.
Barnen drabbas hårt
Organisationerna bakom rapporten varnar för konsekvenser som kan uppstå för barnen. Majblommans generalsekreterare Åse Henell menar att barnens hälsa och välbefinnande kan påverkas kraftigt av familjens ekonomiska situation.
– Det vi ser är att barnen blir oroliga av att leva långt tid i familjer med fattigdom, man uttrycker inte sina behov. När räkningen från fotbollen dyker ner kanske de säger att det ändå inte är kul att spela fotboll, för att föräldrarna inte ska betala räkningen. Barnen får alltid ta största lasset, det kan skapa oro och utanförskap.
Ulrika Modéer, generalsekreterare Röda Korset, understryker även allvaret.
– Vi behöver bekymra oss för att tre av tio med låga inkomster upplever en stress över att inte kunna sätta mat på bordet till sina barn. Detta måste mötas med ny politik och beslut som hanterar detta. Vi vet att det finns människor som lever på marginalen, men att den här situationen förvärras ytterligare är något som vi måste hantera.
Vad kan man göra åt det?
Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder pekar på behovet av reformer.
– Ett av de viktigaste beslut politiken hade kunnat ta är en reformering av bostadsbidragen. Att stödet till barnfamiljer nu tas bort riskerar att förvärra situationen ytterligare nästa år. Men nu allra närmast finns det en sak de hade kunnat göra, vilket är att behålla det särskilda bostadsbidraget för barnfamiljer.
Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen, förklarar att politiken borde fokusera på löner och barnbidrag.
– Vi tycker att politiken ska fokusera på att både kvinnor och män har lön som de kan leva på. När det gäller löner i barnomsorg eller äldreomsorg är det något som politiker bestämmer om. Det är även väldigt viktigt med barnbidrag, det utjämnar skillnader mellan barnfamiljer. Det har inte ökat sedan 2018, det borde ökas och även följa kostnadsutvecklingen.
De intervjuade organisationerna är eniga om att situationen kräver långsiktiga beslut och politiska lösningar, frågan är hur länge barnfamiljerna kan vänta.
