Besvikelse över statliga topplån
Bostadsminister Peter Eriksson (MP) tog i dag emot Finansieringsutredningens betänkande Lån och garantier för fler bostäder.
Där konstaterar man att det finns behov av fler bostäder i många mindre kommuner, men att det ofta är svårt att få igång en nyproduktion eftersom m arknaden anses osäker och det kan vara svårt att få ta lån.
Utredningen föreslår därför att de statliga kreditgarantierna breddas. De kreditgarantier som finns i dag kan bara ges till nybyggnadsprojekt och de har varit klent utnyttjade. Utredningen vill att man till exempel ska kunna få kreditgaranti för att installera hissar i befintliga hus eller renovering och upprustning, behov som också är stora.
Dessutom föreslår man nya statliga topplån där det inte går att få lån på den ordinarie kreditmarknaden. Genom att staten lånar ut skulle såväl nyproduktion som renoveringar kunna underlättas på svaga marknader, i socioekonomiskt svaga områden och under lågkonjunkturer, enligt utredningen.
Men Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, tror att förslagen blir slag i luften eftersom man föreslår att räntorna ska sättas på marknadsmässigt sätt.
– Då kommer de inte ge den effekt man vill åt – att det ska byggas i lågkonjunktur. Under lågkonjunkturer finns normalt möjlighet att bygga billigare, men kapitalet blir dyrare när räntorna går upp och det är räntorna som välter omkull kalkylerna.
Besvikelsen är stor eftersom statliga topplån skulle ha kunnat spela en avgörande roll för bostadsbyggandet, menar Martin Hofverberg.
– Hade man statliga topplån med lägre räntenivå så skulle det stimulera byggande i lågkonjunkturer. Och det behövs verkligen. Redan 2018 ser byggstarterna ut att minska, men enligt Boverket bheöver vi bygga lika mycket som 2017 i flera år framöver.
På de kommunala bostadsbolagens organisation Sabo tror man inte heller att förslagen kommer att ge några stora effekter på bostadsbyggandet.
–Vi behöver fler hyresrätter som fler har råd att bo i. Tyvärr är utredningens förslag inte tillräckliga för att Sverige långsiktigt ska kunna utvecklas på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt, säger Susanna Höglund, chef Ekonomi och Juridik på Sabo.
Utredningen föreslår ytterligare några reformer:
• Hyresförlustgaranti. Det ska kunna ges till kommuner som har haft minskande befolkning, men nu ökar, och där man är osäker på efterfrågan på bostäder framöver.
• Startbidrag till byggemenskaper. Grupper som planerar bostadsbyggande tillsammans ska kunna få 300 000 kronor för att klara inledande projektkostnader.
• Översyn av redovisningsreglerna. På svaga marknader kan dagens nedskrivningsregler ställa till problem. De ska ses över, enligt förslaget.
• Tidigarelagt investeringsstöd. En viss del av investeringsstödet för byggande av hyresrätter och studentbostäder föreslås kunna betalas ut i förskott.
Förslagen kommer att skickas ut på remiss nästa år.
