Bevakningskameror: Du kan få en bild på dig själv – så går du tillväga
Hem & Hyra har tidigare skrivit om att antalet bevakningskameror i våra bostadsområden ökar. Både bostadsbolag och polisen kan ha kameror i eller bland husen där du bor.
I Örebro län till exempel har sju av tolv kommunala värdar bevakningskameror.
Den personliga integriteten är central i de tre lagar som reglerar den här verksamheten – kamerabevakningslagen, dataskyddsförordningen (GDPR) och brottsdatalagen. Det måste alltid finnas ett berättigat skäl till bevakningen och den ska ha stöd i lagen. Kanske har du också sett informationsskyltarna om att ett ställe är bevakat och vem som gör det. Även det är ett krav som lagen ställer.
Berätta hur du såg ut
Lika känt är det kanske inte att du kan ha rätt att ta del av det filmade materialet om du går förbi en bevakningskamera. Då får du vända dig till den som har satt upp kameran. I din begäran ska du berätta hur du såg ut och ange när du var på platsen, enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Men sekretessen är stark – huvudregeln är att materialet bara lämnas ut om det är helt klart att ingen kränks eller kommer till skada. Och det kan ju vara svårt att veta, vilket gör att den som begär ut offentliga handlingar med den här typen av sekretess oftast får ett nekande svar.
Det fick också Hem & Hyra efter att jag ensam gått förbi en av Örebropolisens kameror i bostadsområdet Oxhagen i Örebro. Beslutet togs av en tjänsteman hos polisens kameragrupp. Han kunde – trots min detaljerade beskrivning – inte vara säker på att det var just jag på bild. Det fanns ju en möjlighet att jag stått i närheten av kameran och beskrivit en annan person som råkat passera den.
Beror på situationen
Jenny Bård som är jurist på IMY medger att det här kan vara ett problem, eftersom myndigheter ska vara försiktiga med att lämna ut uppgifter om andra personer.
– Varje verksamhet måste göra sin egen bedömning och det beror helt på vilken typ av situation det är, säger hon.
Hem & Hyra överklagade avslagsbeslutet och ärendet hamnade då hos Lucas Lovo som är jurist på polisen i region Bergslagen. Han gjorde en helt annan bedömning än tjänstemannen. Materialet, skärmdumpar av filmen, lämnades ut.
Det är lite krångligt men det här är grunden till Lovos beslut:
Utifrån min beskrivning kom han fram till att det med stor sannolikhet var jag på bilden. Det vill säga, det var samma person på bilden som hade begärt ut uppgifterna.
Harmlöst
Utöver det var situationen i sig harmlös – en man som knallar runt med en cykel på en gångstig i Oxhagen.
– Lägger man ihop de här två sakerna så blir det okej för oss att lämna ut bilder där ditt ansikte syns, förklarar Lovo.
Men. Om jag däremot stått och pinkat mot en husvägg hade mitt ansikte maskats – det fanns ju ändå en liten, liten risk för att det trots allt inte var jag. Att lämna ut en bild på en man med cykel till en främmande person utgör långt ifrån en lika stor kränkning som utlämnandet av en bild på en urinerande man.
Men. Hade Lucas Lovo varit hundra procent säker på att jag var jag, inga tveksamheter alls alltså – ja, då hade mitt ansikte varit omaskat oavsett vad jag än gjorde på bilderna. Jag blir inte kränkt av att se mig själv pinka.
Och. Hade andra personer synts på de två bilder jag fick ut så är grundregeln att deras ansikten hade maskats. Jag har ju bara rätten till mitt eget anlete, inte andras.
– Tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen är bland det svåraste man kan göra i rättslig väg. Det är mycket gråzonsproblematik, man får göra en bedömning på lite information och styrs i mångt och mycket av vilken känsla man har för huruvida en kränkning kan uppstå, kommenterar Lucas Lovo.
Krånglet är förklaringen
Den krångliga juridiken är också svaret på varför polisen kunde komma fram till två helt olika beslut, enligt Lovo.
Nu verkar det här inte vara något stort problem för myndigheter och bostadsbolag som har kameror. Polisen i regionerna Bergslagen respektive Öst (totalt sex län) har inte fått en liknande förfrågan tidigare. Detsamma gäller hos de kommunala bostadsbolagen Kfast i Eskilstuna och Örebrobostäder.
Du har rätt att få tillgång till inspelat bevakningsmaterial där du finns med på bild. Det kallas för rätt till tillgång till dina personuppgifter och sker genom ett registerutdrag. Vid kamerabevakning kan det till exempel ske genom en eller flera skärmdumpar från bevakningsfilmen. Du kan inte kräva att få ta del av materialet digitalt.
Om fler än du finns med på bilden ska den som bevakar anonymisera dessa personer, till exempel genom att maska eller blurra, innan de lämnar ut bevakningsmaterialet till dig. Du har inte heller rätt att få tillgång till material som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, även om du förekommer på bild. Ett exempel är om filmen ingår i en förundersökning om brott.
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
