Bluffen som sprack: Påhittad inneboende dolde svart städlön
Kvinnan i 40-årsåldern är skriven med man och barn på en exklusiv adress i centrala Göteborg. Hyresrätten, en stor fyra, ägs av en privatvärd och kvinnans make står på förstahandskontraktet. I slutet av året ska familjen komma att köpa en åttamiljonersvilla i en grannkommun.
Själv har kvinnan inga egna inkomster, om man får tro deklarationen hon senare lämnar in. Det gör inte Skatteverket. Utredningen som startar ska tvärtom avslöja en provkarta över olika vägar som svarta pengar kan byta händer på, bortom kontrollsystemens radar.
Skatteverket börjar med att hämta in kontoutdrag från kvinnans bank. Utdragen skvallrar om regelbundna insättningar under året. 17 600 kronor på våren, sedan ökande summor och till slut runt 20 000 kronor per månad. Totalt handlar det om drygt 148 000 kronor.
Pengarna kommer från en städfirmas företagskonto. Överföringarna startar samtidigt som firman börjar bedriva verksamhet, och fortsätter en bit in på nästa år. Strax efter att de upphör lägger städfirman ner.
Insättningarna ser ut som lön, tycker Skatteverket. Men kvinnan nekar till att ha jobbat svart. Hon hävdar att pengarna är hyra från en inneboende som barnfamiljen haft i sin lägenhet. Personen som driver städbolaget har gjort hyresinbetalningarna, men det finns ingen koppling till verksamheten i övrigt.
Kvinnan säger att hon rådgjort med Skatteverket om hur hon ska hantera hyresinkomsten. Den som hyr ut en privatbostad har rätt att dra av sin egen hyreskostnad och därefter göra ett schablonavdrag på upp till 40 000 kronor. När det var gjort fanns ingen inkomst kvar att beskatta, hävdar kvinnan.
Småbarnsfamiljen har bott i ett enda rum
Men Skatteverket anar ugglor i mossen, och ställer ingående frågor. Myndigheten kräver att få ta del av uträkningen, vilka kostnader kvinnan haft och en kopia av inneboendeavtalet. Skatteverket vill även veta hur hyran har beräknats, hur stor del av bostaden som hyrts ut och vilka utrymmen som varit gemensamma.
Kvinnan uppger att barnfamiljen hyrt ut nästan hela sin lägenhet, 90 procent. De har bara behållit ett sovrum för sig själva, med egen ingång från trapphuset, samt haft tillgång till ett av badrummen. Enligt kvinnan har familjen under året skött om en sjuk, äldre anhörig i en grannkommun och bott mycket där. Något inneboendekontrakt tecknades aldrig.
Men Skatteverket har gjort sitt detektivarbete. Kvinnans kontoutdrag skvallrar om att hon regelbundet dragit sitt kort i olika matbutiker som alla ligger nära lägenheten i centrala Göteborg. Småbarnsmamman har däremot inte handlat någon mat alls i grannkommunen där hon säger att familjen mestadels har bott.
Skatteverket tror heller inte på att barnfamiljen verkligen har trängt ihop sig i den äldre släktingens lilla lägenhet, som ligger i ett kommunalt trygghetsboende för 70+. Familjen har hela tiden varit skriven på adressen i stan, och det bedöms som sannolikt att det är där de har bott – utan inneboende.
Tvingas betala skatteböter
Misstankarna stärks när det visar sig att inga inbetalningar till hyresvärden har gjorts från kvinnans konto. Efterhand ändrar också kvinnan sin berättelse. Plötsligt är det inte längre hon som hyrt ut, utan hennes man som ju är förstahandshyresgäst.
Ett inneboendekontrakt dyker också upp, med en månadshyra på 15 000 kronor. Men en hel del detaljer i avtalet skiljer sig från ursprungsversionen, vilket sänker trovärdigheten.
Enligt Skatteverket talar det mesta i stället starkt för att pengarna i själva verket varit lön för svart arbete i städfirman. Insättningarna har varit regelbundna och med ”löneliknande belopp”.
Därför ska pengarna skattas som löneinkomst, och inte som inkomst av bostadsuthyrning. Kvinnan krävs därmed på 23 200 kronor i obetald skatt. Hon måste också betala drygt 4 500 kronor i skatteböter, så kallat skattetillägg.
