Mattis och Pauline portades från hyresförhandlingen: ”Tycker vi har rätt till inflytande”
I slutet av sommaren kom ett brev: ”Din hyresvärd vill höja hyrorna”. Avsändaren var Hyresgästföreningen och brevet landade hos medlemmarna i ett av Heimstadens hus på Möllevången i centrala Malmö. Bifogat brevet var en enkät där de skulle svara på frågor om sina lägenheter.
Oroliga för konsekvenserna gjorde ett tjugotal av grannarna gemensam sak och tog kontakt med Hyresgästföreningen. Då visade det sig att Hyresgästföreningen känt till Heimstadens krav på bruksvärdering sedan i vintras. Och innan hyresgästerna ens hann få svar på alla sina frågor om hur det skulle till och hur de kunde engagera sig var hyresförhandlingen avslutad. Det tog fem veckor. Nu känner de sig överkörda.
– Vi är betalande medlemmar. Jag tycker vi har rätt till inflytande, säger Pauline Green.
Hon bor med sin familj i en trea på andra våningen i den rödteglade fastigheten. Snett över gården, tre trappor upp, bor Mattis Nilsson med sin sambo. Även han har reagerat på hur Hyresgästföreningens behandlat hyresgästerna och vad de fick för svar på frågorna de skickade till föreningen. Förutom en genomgång av hur hyrorna sätts fick de också beskedet: Nej, ni kan inte vara med på förhandlingen. Då måste ni stå utanför förhandlingssystemet. Och startar ni en lokal hyresgästförening har den inte inflytande över hyresförhandlingarna utan mest över sådant som rör trivseln.
– Jag blir frustrerad över att de inte vill ta tillvara på vårt engagemang och att vi bara stängs ute, säger Pauline Green.
Borde fått bättre bemötande
Joel Nordström är förtroendevald inom Hyresgästföreningen. Som vice ordförande i föreningen Malmö Västra har han engagerat sig i huset. Han har nu hjälpt de boende att starta en lokal hyresgästförening och kan förstå deras frustration.
– De har inte fått det bemötande de borde få när man vill engagera sig. Det är klart att man kan få inflytande i förhandlingsarbetet med en lokal hyresgästförening. Det har jag sagt till dem och det är därför de har startat en förening, säger han.
Tillbaka i Mattis Nilssons trerummare. Hans lägenhet är renoverad enligt det så kallade Heimlyftet: nytt badrum, kök med släta vita köksluckor och rostfria köksmaskiner. Från köket har man utsikt över en stor och grön gård som lockat hit många barnfamiljer. Hyran ligger på 10 400 kronor. Vid årsskiftet höjs den ytterligare, efter förhandlingen med Hyresgästföreningen. De har ännu inte fått besked om hur mycket den höjs.
– Vi klarar av det. Vi är två vuxna som arbetar men för den som är ensamstående eller pensionär är det något annat, säger Mattis Nilsson.
Två parallella organisationer
Han och flera med honom har reagerat på hur de blivit bemötta av Hyresgästföreningen, beroende på vem de har haft kontakt med inom organisationen.
– Det känns som det finns två hyresgästföreningar. En med förtroendevalda och en med tjänstemän. De existerar parallellt och de förtroendevalda har inget att säga till om. Jag förstår inte att vi som bor här inte får vara med och bidra med vår kunskap, säger han.
Förtroendevalde Joel Nordström kan förstå kritiken.
– Jag kan hålla med om att det finns problem som vi måste bli bättre på att lösa. I en medlemsstyrd organisation borde medlemmarna ses som en resurs, säger han.
Petter Ek, ansvarig förhandlare, menar att Hyresgästföreningens medlemmar redan har gett de anställda mandat att sköta förhandlingarna.
– Hade det funnit en lokal hyresgästförening i huset när förhandlingarna inleddes hade jag kontaktat den, säger Petter Ek.
Men de fick ju svaret att en lokal hyresgästförening mest ägnar sig åt trivselfrågor.
– Ja, det normala är inte att en lokal hyresgästförening sitter med och förhandlar ändå. Vi sätter en hyra efter Malmömodellen. Men hade det varit något särskilt de ville ta upp hade de fått det. Men som tjänsteman har jag mandat att sköta det här, säger Petter Ek.
Han fortsätter:
– De har en orealistisk uppfattning om hur de kan påverka hyressättningen. Vi har den modellen vi har, säger Petter Ek.
De upplever inte att deras engagemang har tagits tillvara av Hyresgästföreningen.
– Deras engagemang ska tas tillvara i en lokal hyresgästförening och det görs nu. Men där ägnar man sig inte i första hand åt hyresförhandlingar, säger Petter Ek.
- Bruksvärdeshyra är det hyressättningssystem som används i Sverige idag.
- Hyran baseras på lägenhetens standard, kvalitet och service. Tanken är att det ska vara lika hyror för likvärdiga bostäder.
- Viktiga faktorer är: lägenhetens storlek storlek, planlösning och standard. Om det finns hiss, tvättstuga och lekplats. Även läge, boendemiljö och närhet till kommunikationer räknas in.
- Både hyresvärden och Hyresgästföreningen kan när som helst påkalla om en bruksvärdering. Då jämförs hyrorna med andra likvärdiga lägenheter för att avgöra om de ligger rätt. Ofta är det hyresvärden som vill bruksvärdera och ofta får de rätt att höja hyran. Det kan till exempel bero på en standardhöjning av lägenheten eller fastigheten.
- Om hyran har bestämts i förhandlingar med Hyresgästföreningen kan hyresnämnden pröva om hyran är skälig.
- Utöver bruksvärdering brukar hyresvärden vilja höja hyran varje år i det som kallas generella hyresförhandlingar. Då tar man hänsyn till kostnads- och löneutvecklingen i samhället.
